Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Det är roligt, när bekanta träffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, det är rent af underligt.
— Det är stofartadt, sade fru Hagberg.
— Ja, men om det är så alldeles politiskt, det är en annan sak.
— Hvarför skulle det,inte vara det?
— Hon kan ju på det här sättet bli en gammal mamsell.
— Ha, ha, ba! Hvad gör det, herr grosshandlare?
— Hm! Alla qvinnor anse ju som höjden af mensklig lycka att
få tånga sig en man liksom man fångar en fluga i en flughåf.
— Nej, men hvilken obskur liknelse bäste herr grosshandlare,
utropade fru Hagberg samt uppgaf ett muntert och klingande skratt.
— Må vara att liknelsen är obskur, men den är dock sann, det
kan inte förnekas. Det är alldeles säkert, att jag tänker på förlof-
ning, hvarje gång jag får se ett fruntimmer med en flughåf i handen.
— O, du milde Herre Gud! Jag begriper inte, hvar herr gross-
handlaren får sina bizarra liknelser ifrån, sade frú Hagberg och alla
tre skrattade af bjertans lust.
— Det är endast verldskännedom, svarade grosshandlaren, sedan
han helt litet läppjat på scherryn, hvilken nyss förut blifvit serverad.
— Det var en underlig erfarenhet — — —
— Ja, ja!
— Kanske grosshandlaren sjelf då någon gång känt sig som en
fluga, sade fru Hagberg skälmskt.
— Alldeles, alldeles!
*— Nej, men kära Gunilla, varnade hennes man henne. Jag tror,
du börjar ställa till vår vän och värd samvetsfrågor.
— Det går an, att jag inte är svarslös, inföll grosshandlaren
skrattande. -j- Jo, fru Hagberg, jag har verkligen mer än en gång
käunt mig som en fluga och jag har med förfäran blickat mot håfven,
som med säker hand blifvit förd af en eller annan dam, som med
densamma sopat bort än den ena, än den andre af mina vänner och
kamrater.
— Men grosshandlaren har räddat sig?
— Ja, gudskelof
— Men jag tänker, att det nog har berott på grosshandlaren
sjelf.
■— Jaha, precis! Hvarje gång jag fått se flughåfven, har jag
tänkt om mig sjelf: Flyg fula fluga flyg! — Och den fula flugan flög.
tilläde han skrattande ett muntert och hjertligt skratt.
— Hvad grosshandlaren är rolig.
, ¡I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
