Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Fröken Pamela Tornspets på sitt yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Ånyo hade fröken Pamela slumrat in under läsningen, hvarför
Anna slutade den.
Tre timmar efter sedan Anna skickade af brefvet, stannade en
vagn vid porten till det hus, som fröken Tornspets bebodde. Ur
vagnen stego två personer. De voro inspektor Hagberg och fru
Gunilla.
Brefvets innehåll hade väckt uppriktig sorg vid Eriksdal och
inspektorn hade skyndat att göra sig i ordning för att genast fara
till fröken Tornspets. Gunilla ville äfven följa med. Hon kanske
kunde hjelpa Anna med något, menade hon.
— Tack, för att inspektorn kom, sade Anna, när hon tog emot
de främmande. — Och du med Gunilla!
— Hur är det?
— Ganska illa.
— Är hon sanslös?
— Nej gudskelof.
— Kan jag tala med henne genast, frågade inspektorn.
— Ja det tror jag?
— Hvad vill hon månne?
— Det vet jag inte.
— Kanske Anna skall underrätta henne om, att jag kommit?
— Ja!
Anna sprang in till fröken Pamela och några ögonblick derefter
blef inspektören införd.
Anna höll under tiden Gunilla sällskap.
Inom kon kom inspektorn ut i salongen igen, der fruntimren
sutto och voro inbegripna i ett halfhviskande samtal.
— År det uträttadt nu, frågade fru Hagberg sin man.
— Nej, jag måste efter en jurist.
— En jurist, sade Anna och fru Hagberg på en gång frågande.
— Ja, gumman vill göra sitt testamente.
— Ah!
— Du Gunilla kan bli ett af vittnena och jag det andra.
— Om det går au.
— Det gör det visst.
Herr Hagberg gick och fruntimren gingo in till fröken Pamela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
