- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
496

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Fröken Pamela Tornspets på sitt yttersta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När herr Hagberg kom tillbaka, hade han en jurist med sig.
De bletvo iutörda till den sjuka, dit Anna satte skrifdon —
papper hade juristen med sig.
Och så sattes testamentet upp.
När detta var gjordt, skulle det skrifvas under.
Fru Hagberg och Anna blefvo inkallade.
Anna stödde fröken Pamela, under det att hon med darrande
hand tecknade under testamentet, hvarefter herr och fru Hagberg be-
vittnade namnteckningen.
Öch så var allt klart.
Juristen gick.
’— Man borde ailt underrätta grosshandlaren om frökens sjukdom,
sade Anna.
Det skall jag göra på hemvägen, sade herr Hagberg.
— Tack det var snällt.
Inspektoren och hans fru togo afsked och åkte igen.
På hemvägen stannade de vid telegrafstationen vid Skeppsbron,
der herr Hagberg sprang in och afsäude till grosshandlaren ett tele-
gram af följande lydelse.
»Fröken Tornspets illa sjuk. Kom
Hagberg.»
— Vet du, jag känner mig så lycklig, sade fröken Pamela till
Anna framemot aftonen denna dag.
— Hvad det är roligt att höra, svarade Anna,
— Tack för alla dina trogna tjenster kära Anna, sade hon vidare.
1 — Goda fröken, är det någon, som skall tacka, så är det jag.
— Ar Johanna der.
— Jag skall kalla henne.
— Ja!
Johanna kom in.
— Tack för din trohet, Johanna, sade fröken Pamela.
Den stackars flickan började gråta och beskärma sig, samt
hoppades, att iröken Pamela måtte bli frisk och förunnas att lefva
ännu länge.
— Det står i Guds hand, svarade fröken Pamela.
Och sedan blef det tyst en god stund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free