Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Fru Svenssons inackordering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
— Ja, kära du, det har jag visst det,
— Nå trifs dii med din hyresgäst?
— Ack ja, han är en så präktig karl.
— Det var roligt, söta du.
— Det är en grefve, må du tro.
— Hvad säger du? En grefve?
— Ja, ja menl
— Hvad heter han, söta Hulda?
— Emanuel Strutsenfot.
— Jo, jag tackar jag.
— Han är artist, kära du.
— Åh.
— Vill du se hans rum?
— Jaså, han är inte inne?
Nej han är ute en stor del af dagen, men han kommer tidigt
hem om eftermiddagarne.
— Äter han inte hos dig?
— Blott frukost och qväll.
— Det var ju skönt, att du slapp middagen.
— Ja.
— Blott han betalar ordenligt.
— I förskott kära du.
— Nå då går det an.
— Vill du se rummet?
— Ja tack.
De gingo in i grefvens rum.
Der hängde flera taflor kring väggarne och på ett staffli stod en
halffullbordad tafia i olja. — De öfriga voro mest sotritningar, lave-
ringar och pennteckningar. På bordet lågo flera skizzböcker.
— Det här ser ju riktigt trefligt ut, sade fru Svenssons väninna.
— Ja gör det inte. Men du skulle se honom sjelf då.
— Är han ung?
Nej det är han just inte. Dock tror jag, att h£yr ser äldre
ut, än han verkligen är; ty han har litet svårt att gå. Han släpar
ena benet.
— Aj, aj!
— Men du skulle se hans ögon.
— Äro de vackra?
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
