Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur dess slummer att hon erinrade sig sitt ärende.
Hade inte Lilja sänt vakten i hälarna på magistern
och hade hon inte själv gått ut för att rädda honom?
Hon banade sig väg fram mot pannmuren.
Nu först väckte hon männens uppmärksamhet.
De betraktade henne med förundran och illvilja.
Gumman vid fatet slängde en skvätt finkel efter
silkesschalen. En svartögd yngling raglade emot
henne med öppen famn. Hon ryggade tillbaka och
lade armen över ögonen.
"Hu," sade hon, "det var likt Västerrådaföljet."
Magister Ekmarck hade flugit upp på pannmuren,
höll i högra handen ett bläckmått brännvin,
i den vänstra sin granna silkesduk varmed svetten
avtorkades. Ansiktet var blekt, hårlocken hängde
mörk och spikrak ned mellan ögonbrynen.
När magistern nu varsnade fru Gunhild gled han
hastigt ned från munen och parerade den drucknes
anfall. Fru Gunhild sade:
"Käre Ekmarck, vilket besynnerligt nöje. Skall
det vara en maskerad?"
"Varför inte?" svarade magistern och kinderna
fingo en svag rodnad. "Då förnämt folk spela
komedi på vind göra vi arma tablåer i brygghuset."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
