Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bernhusen och Ullan Brenner, hovmarskalkens obegripligt
fula dotter. Hon höll pälsmuddarna för ansiktet
och grät bitterligen. Karin Lilja, herr Abrahams
dotter och näst Ullan den fulaste flickan i
Bergslagen, sökte förgäves trösta.
"Hur är det fatt," sporde Ullan Bernhusen. "Varför
gråter Ullan?"
"Ack," svarade Karin Lilja, "hennes far har
icke infunnit sig, som avtalat var. Och nu vågar
hon inte stiga ensam in i salen."
"Och hennes bror?" frågade Ullan Bernhusen.
"Greve Henrik sprang ifrån henne. Han var så
angelägen att hinna kurtisera mamsellerna innan
hovmarskalken kommer."
"Och hennes trolovade, min käre bror Arvid?"
"Han sitter i källarsalen och dricker med kornetten."
"Tag då min arm, Ullan," sade Ullan Bernhusen.
"Jag känner en plats bakom stora spegeln, som
passar oss panelhönor förträffligt."
Honoratiores samlas i Blå salen. Klockaren har
redan slagit sig ned vid taffeln, händerna kila på långa
magra fingrar som stora spindlar kors och tvärs över
tangenterna, dock endast för övnings skull och utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
