Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Carlén, Carlén! Varför attan spelar du en psalm?"
Då hoppar klockaren resolut mitt in i galoppen.
Och fru Gunhild ler och tar några lustiga steg
under den gnistrande kronan.
"Lilja," säger hon, "får jag dansa?"
Borgmästaren skyndar fram och bjuder henne
armen. I sådana stunder äro hans självbehärskning
och rådighet utomordentliga. Ingen kan i hans
ansikte läsa den oro, som gnager överhetens hjärta.
Men i skägget hänger ännu något av borgmästarinnans
slätvälling.
Fru Gunhild säger:
"Nej, besvära sig inte, käre borgmästare. De
största gåsungarna vandra helst för sig själva."
Lisa-Brita Norstedt, som är balens skönhet, sitter
mellan sin mor rådmanskan och prostinnan.
Albertina Wagnelius står framför henne och sticker halvt
med våld en gammal pepparnöt mellan hennes
läppar. Borgmästarinnan sluter sig till sällskapet.
Hon säger:
"Hovmarskalken syns icke till. Jag hoppas, att
Lisa-Brita inte dansar förrän han kommit?"
"Det är klart," säger prostinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
