Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Å, vill de det," säger Jörgen, vänder och går ut
i Blå salen. Han gör ett försök att gå tvärs över
golvet men ringas in av de dansande och blir stående
under kronan.
"Ja, nu kommer jag inte längre," säger han och
småler skamset. Ljuset och de snurrande paren
villa synen, han sluter ögonen.
Och åter ser han den stora, flata stenen.
Han tänker:
När jag var gosse, tog far mig vid handen och
förde mig dit. Där satt fader Joste, sade han, ensam
och allena. Måtte allt ha varit en tjuvgubbe
eftersom ingen kändes vid honom.
Och jag minns en kvällstund då jag gick förbi
stenen och hade Lill-Jörgen med mig. Där satt
fader Joste, sade jag, din farfars farfars far. Måtte
ha varit en tjuvgubbe eftersom ingen kändes vid
honom.
Tro om vi sagt så, släktled efter släktled? Talat
illa om gubben. Nå, nu blir det slut med gnatet,
fader Joste –
"Far, far," viskar Ullan Bernhusen. "Du hindrar
ju dansen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
