Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
med sina stora, såriga, vattenljusa ögon.
Därefter fortsatte han långsamt neråt, djupt
försjunken i nya funderingar. Jag var en
främmande herre — ingen av de vanliga karlarna
i huset — jag stod ändå i hans trappa — vem
var jag?
Plötsligt stannade han, jag hörde, att han
stod stilla en lång stund i trappan under mig.
Därefter vände han åter uppåt — med tunga
skygga steg. När han smög förbi mig på sin
trista återväg, såg jag, att hans ansikte var
alldeles förvridet av fasa.
Tungt och långsamt, ohyggligt långsamt, gick
det för honom att komma upp. Slutligen
tystnade hans steg. En dörr öppnades och
stängdes. Efter en stund kom ett grymt tjut farande
genom hela huset — dörren smällde däruppe
och samma elaka kvinnoröst som förut skrek
ännu högre och gällare: våga dej inte att
glömma vitpepparn en gång till! —
Då gick jag undan i ett mörkt hörn för att
barnet skulle slippa förödmjukelsen att se mig
på sin väg tillbaka ner.
Och som jag stod där gömd i det mörka
hörnet, såg jag oss alla fattiga människor —
ett oöverskådligt hav av bara gråa trasor, som
levde och rörde sig med ett själlöst, djuriskt
liv. Fattigdom i liv och fattigdom i arbete,
fattigdom i tankar och fattigdom i tal. Nöd,
slöhet, uselhet, elak grymhet. Orått i grått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
