Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattendroppen. En historia om nykterhet och broderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp för Broder Andersson, när han gick fram till
skattmästaren och lämnade sina hundra kronor till cenaklets kassa.
§ 7. Därefter beslöts enhälligt, att kontraktet skulle sägas
upp omedelbart och detta uppdrogs åt br. Nils Sander. Till
lokalkommitté utsågos bröderna Johan Andersson, Nils
Sander och O. Engström.
§ 8. Sedan begärde broder Andersson att ytterligare få
säga några ord. Det är så, sade han, att när man har tegat
i många år och sedan kommer igång med att prata, har man
svårt att sluta. Det är nog några saker till jag har att säga.
Jag har varit med i det här cenaklet i tjugofyra år. Jag har
haft den här platsen som Chefens ombud i tjugotvå år. Det
är en lång tid det, bröder och systrar. Jag har sett mycket
under den tiden. Jag har sett storgubbar förhäva sig och lura
oss små och slutligen spricka som såpbubblor. Jag har sett
onda tider. Jag har också sett många små fattiga människor
offra allt, pängar, arbete, tid, allt, för vår verksamhet. Många
av dem har jag kanske glömt till namnet, men jag minns
deras vackra gärningar. Så ska de glömmas av hela världen,
men när en gång segern vinnes, ska man tänka på alla dem,
som offrat hela sitt liv för de efterkommandes lycka och
välfärd. Det kan tyckas lätt att tala om sådana handlingar, men
det är svårt att göra dem. Och allt hån, allt elände mot oss!
Snobbar, knoddar och busar, alla bli hjärtans vänner och
bröder, bara det gäller att skälla ner en nykterist. Men vi ha
varit dem för starka. Vi ha tvingat oss fram. Vi ska till slut
täppa igen munnen på dem som skräna och flina.
I tjugotvå år har jag haft den här platsen. Och det vill
jag säga, att mycket i ungdomens skrivelse är sant. Vartenda
möte under alla dessa år ha vi börjat med denna bön:
Allsmäktige Gud, Du, som världarna styr, Dig anropa vi om
bistånd och kraft. — Och vi sluta våra möten med dessa ord:
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
