- Project Runeberg -  Valda verk / 4. Guds vackra värld. Del 1 /
173

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att Ässe också kunde vara bortbjuden med sin familj, nu
stod han alldeles handfallen.

Han lyckades dock få hjälpa folk att bära julgranar, så
han fick ihop till ett mål mat. På kvällen gick han tillbaka
till Åsse. Det var fortfarande tyst inne hos brodern. Frasse
knöt sig och somnade på trappan.

Någon sparkade till honom, så att han vaknade. När han
kröp upp, såg han att det var brodern som kommit hem med
sin fru och ett annat fruntimmer, husets värdinna, kunde
höras av skriket. Åsse gjorde inte ringaste min att känna
igen bror sin, stod bara lugnt och hörde på, medan
värdinnan skällde ner busen i trappan. Frasse svarade inte, det bar
emot att tigga av Åsse i det ögonblicket. Han gick sin väg
lika tom och trött som han kommit.

Kyrkklockorna slogo två. Den heliga natten var stor och
tyst. Frasse gick så fort han kunde för att hålla sig varm,
det här var att gå brandvakt, att stolpa brandis! Han kom
till de finare gatorna, ingen människa syntes. Han kom till
Stureplan, där stod en gammal fin och fet herre, svåra
berusad. Frasse gick fram och tiggde, herrn bad honom dra åt
helvete. Sen ilsknade herrn plötsligt till på allvar, krånglade
sig efter Frasse och drev till honom med sin käpp:

— Skäms du inte, din förbannade lösdrivare, ska du vara
så gemen att gå ute och tigga en julnatt!

Frasse såg att gatan var tom, han smällde till en baksmäll.
Herrn började gallskrika på polis, det genljöd uppåt alla
tysta gator. Ingen polis fanns, herrn drumlade i väg så gott
han kunde, och Frasse lät honom gå!

Han gick in och satte sig i Humlegården. Började fundera.
De här barkar rätt in i beng, de ä klart. Nu kan de vara
nog!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/4/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free