Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHRISTIAN ERIKSSON. SKISS TILL RELIEF PA K. DRAMATISKA TEATERNS FASAD.
alltså verkligen vuxen i ett med bygget. Den
tjänar också fasadens allmänna afsikter. Den
luckrar upp massan mellan midtrisaliten och
hörntornen och understöder alltså dessas
rytmiska verkan. Trots grundheten är dock
figurernas ställningar och tågens hela rörelse klar.
De viktiga linjerna äro nedskurna med en hvarje
tvifvel häfvande bestämdhet.
Med den nämnda massiva stenkaraktären står
en annan egenskap i samband, som är
betecknande för Christian Erikssons goda reliefstil;
allting hänger ihop, en oafbruten elektrisk ström
går från figur till figur. När strömmen afbrytes,
är brottet så kort, att en gnista springer öfver.
I ett mycket omdebatteradt verk, Engelbrekts-
CARL MILLES. SKISS TILL EN’GELBREKTSMONUMENTET.
monumentet för Falun, är hans fordran på
konstverkets arkitektoniska bundenhet ytterligt
tydligt uttryckt: när skulpturen icke har ett hus
att bo i, blir den själf ett stycke arkitektur.
Sockeln till monumentet, en fyrsidig pelare,
utgör dess fasta hufvudmassa. Relieferna på dess
sidor äro grunda, nästan som på egyptiska
obelisker och den bågspännande bondekrigaren på
krönet står sluten inom pelarens omkrets som
en genombruten kupolkonstruktion. Det hela
är rotfäst i terrängen genom de enkla
barriére-anordningarna rundtorn. Ett enhetligt, ståtligt
ting, klart i linjerna, lättbegripligt i innehållet,
men öfver Faluns horisont, till skada och
jämmer för stadens nästa generation, som kommer
att stå på det tomma
torget och säga:
>diär kunde
Engel-brektsmonumentet
stått, om . . .» *
Flvad Eriksson
länge vårdat som en
obeaktad främmande
planta, växte hos
Milles ut till ett allom
synligt träd. Med
skissen till det
upsa-liensiska Sturemonu-mentet smällde han
i ett slag en gapande
bresch i de nedärfda
föreställningarna om
monumentalplastik.
Det skall förbli
Up-salas heder, att där
steg upp en så stor
entusiasm för denne
riksföreståndare, en
ära, som är för stor
för att kunna
förminskas af de alltför
många kockarnas
gnabb om Tunäsen
* Bågspännaren är numera
inköpt för Stockholm. Se
notisen å sid. 60. Red.
CARL MILLES. SKISS TILL
EN G E1.15 R EKTSMONUMENT ET.
— s s —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
