- Project Runeberg -  Komedi! /
234

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^234

de bleka kinderna, och liksom dignande under
tyngden af så oförtjent och oväntad kärlek och godhet
lutade hon hufvudet i händerna och snyftade sakta som
i förtviflad smärta. Hon svarade icke, och äfven Hans
förblef tyst för att ej störa den undergörande verkan
af detta tåreregn.

Han var ej blott en kroppens läkare, utan äfven
själens, och han hade märkt, att Aglaé var den
sjukaste patient, som han någonsin räddat.

Det kom som en befrielse öfver henne, det var
som om dessa tårar från hennes ansigte borttvättade
den osanna stolthetens och falska köldens fula smink,
som om isskorpan omkring hennes hjärta började smälta.
Hon sprang upp och sträckte lidelsefullt ut båda
händerna mot den unge läkaren. »Jag tackar er»,
utropade hon snyftande, »er och era föräldrar! — Jag
har aldrig i lifvet varit van vid sådan trogen kärlek
— jag kan inte begripa, att någon verkligen af
hjärtat håller af mig! — Säg det åt era föräldrar . . .
och säg dem, att jag låter tacka dem tusen gånger.
De ha visat mig en stor välgerning genom detta
anbud, men mottaga det kan jag inte.»

Hans höll fast hennes händer: »Och hvarför inte,
fru vicomtessa? Har ni funnit ett annat hem?»

Hon skakade tröstlös på hufvudet.

»Eger ni trognare vänner, som vilja och kunna
sörja för er utkomst?»

»Vänner?!» Det gamla bittra skrattet hördes
genom snyftningarna. #

»Således inte det heller. Moosdorf är såldt i dag,
detta hus måste ni lemna, och sedan alla
omkostnader och skulder blifvit betalta, återstår för er ett
sådant litet kapital, att ni inte ens med största
sparsamhet kan lefva på räntorna. Hvad vill ni således göra?
Jag besvär er för ert eget bästas skull, säg, hvarför ni
afböjer mina föräldrars inbjudning?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free