- Project Runeberg -  Komedi! /
272

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272 _

lifvad och söker att med skämt fördrifva det stackars
unga slagtoffrets ängslan. Men hon betraktar ändå
bestört det bleka ansigtet, ur hvilket två rödgråtna,
feberaktigt glänsande ögon framblicka, omgifna af mörka
ringar.

))Ni har bestämdt sofvit illa, ni lilla toka», säger
hon skrattande, »men jag måste be er låta bli att vara
rädd. Låt förnuftet säga er, att er framtid beror på det
mod och den kallblodighet ni visar i qväll. Upp med
hufvudet således! Gladt och muntert till verket! Visa
menniskorna, hur mycket ni lärt. Nu ska vi gifva er
ett gammalt rynkigt ansigte, och sedan fort på med
kostymen. Ni kan inte tro, hur en så’n der smula
smink kan sätta eld i blodet.

Aglaé stod framför spegeln och betraktade sig
sjelf. Hjärtat sammankrympte vid anbhcken af den
rynkiga, gamla tiggerskan, som . hon förestälde, hon
som fordom framför trymån lett mot sin i furstlig
glans strålande bild.

Men hon har inte tid att lemna rum för sådana
tankar. Fru Lissmann drar henne med sällsynt,
förekommande älskvärdhet in i kretsen af de glada unga
koristerna, som under skratt och glam skynda ned på
scenen.

»Ser ni? Dessa flickor ha en gång beträdt
scenen lika darrande och ängsliga som ni, min kära
Lor-rain, och nu? Nu simma de med fulla segel i ett haf
af sällhet. Godt mod således! Om ett år stå vi här
och kunna rakt inte begripa, att vår lilla diva
Lov-min någonsin haft rampfeber före uppträdandet.»

Aglaé är helt rörd af hennes moderliga godhet,
som med sådan rörande vänlighet åtar sig henne,
främlingen; hon tvingar sig till ett leende och trycker
krampaktigt hennes händer. »Ack, stanna i min
närhet», beder hon.

Orkestern börjar ouvertyren, de Väldiga
tonmassorna brusa genom teatern, och den unga debutantens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free