- Project Runeberg -  Komedi! /
299

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^299

Den gamla vägen! — Fordom hade
herrskapsekipaget stått beredd för att på elastiska atlasdynor
upptaga millionärens dotter. Det eleganta ekipaget
ilade fram på landsvägen, så att stickor och strån flögo.
Och Aglaé lutade uttråkad tillbaka hufvudet och
gäspade vid tanken på den åtta veckors landtliga
enslighet, hvartill kommerserådet dömde sig och sin familj,
emedan det var förnämt att på sitt eget gods
tillbringa den delen af sommaren, som andra tillbringa
i badorter.

Allting lika som fordom! Skogen, fältet, den vida,
drömmande heden — byar och gårdar — allting
oför-ändradt, blott hon, som fordom rådde om allt, så
långt ögat kunde nå, hon har blifvit en helt annan
— till det yttre och till det inre.

Aglaes hjärta sammankrympes vid anblicken af
det gamla hemmet, till hvars tröskel hon återkommer
som tiggerska. Hon har darrat för detta återseende
och vetat, att det ännu en gång skulle kosta henne
hårda själsstrider och heta tårar att så djupt nödgas
ödmjuka sitt stolta hjärta och blifva tjenarinna, der hon
fordom befalt som herskarinna.

Fins det väl en bittrare förödmjukelse för henne
än att i sin djupa förnedring nu behöfva visa sig för
de menniskor, som en gång sett henne i lyckans
solglans? Fins det en större skam för slottsfrun än att
som tjenare träda öfver arrendatorshusets tröskel, i
medvetandet att hon skall äta nådebröd hos sina förra
underlydande? Hon biter samman tänderna i
qval-full ångest vid tanken, att hon måste gå förbi slottet,
som en gång var hennes, att det ej längre fins plats
för henne på det ställe, der man fordom darrat för
hennes minsta nyck. Så pigorna och drängarna skola
närma sig hvarandra och med skadegladt grin betrakta
grefvinnans eländiga intåg i tjenstehuset.

Tårar strömma ur Aglaes ögon. Ännu en gång
reser sig hennes hjärta vildt med den sårade stolt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free