- Project Runeberg -  Komedi! /
300

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^300

hetens förtviflan. Hon lutar sig tillbaka i den enkla
lilla vagnen och beder som i vansinne: »Krossa och
tillintetgör mig, Gud! Gif mig döden och befria mig
från denna förnedring!»

Vinden susar genom granskogen som en vredgad
röst — det brusar och susar i grenarna som en
svallande flod. Aglaé ryser af köld. Hamnbryggan i
snöstormen uppdyker åter inför hennes inre öga, hon står
der igen och stirrar ned i de hemska vågorna och har
inte mod att störta sig dit ner. Och då var hon ändå
tusen gånger olyckligare och eländigare än nu, då Guds
barmhertighet återfört henne till hemmet, till en
familj, der moderlig kärlek och barmhertighet helsa
henne välkommen som dotter.

Trotsiga, högmodiga, otacksamma hjärta — kan
du ännu alltjämt inte böja dig under en straffdom,
som så rättvist och välförtjent träffat den skyldiga?
Aglae vrider sina händer med ett sakta stönande och
pressar dem mot det nedlutade ansigtet. Hon skördar,
hvad hon sått. I syndigt högmod och lättsinne har
hon blott längtat och sträfvat efter att svinga sig upp
öfver sina medmenniskor för att nå en höjd,
hvar-ifrån hennes stolthet föraktligt kunde se ned på de
andra, der hon kunde sätta foten på sina fängslade
slafvars nackar och i hjärtlös triumf kunde säga: »Jag
är herskarinna — kuschen vanmäktiga under min
knutpiska.» Och hon satte allt på detta enda höga
nummer. Hon vann också — allt hvad hon begärde, en
grefvekrona, som bländade ögonen, och som gaf henne
titlar och ära. Men det var en bedräglig villa, och
kronan, som skulle smycka hennes stolta hufvud,
nedtryckte henne med centnertyngd så djupt i
stoftet, att all verldens härlighet krossades under hennes
fötter.

Hon är lik den otrogne gårdsfogden, som Gud
fordrade räkenskap af, för att han inte brukat sina
pund, utan offrat dem åt falska gudar. Det fans väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free