Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
och utgöra summan af föregående släktleds inflytande på
individen. Föreställningen om ett öde, fatum, har man
aldrig kunnat frigöra sig från, fast uppfattningen växlat.
Hos grekerna blef ödet en gudinna, representerande det
slutliga monoteistiska begreppet, den ovissa enheten, som
härskade öfver de olympiska gudarnes skara. Omsider
betydde öde ej blott skickelse, oundviklig tilldragelse, utan
ock Guds försyn, och är jämväl uttryck för de naturlagar
som styra världen och människan, eller såväl inre som
yttre nödvändighet. I enlighet därmed kan människan
ej anses vara helt och hållet herre öfver sig själf genom
fri vilja, utan bestämmes väsentligen af yttre och inre
förhållanden. Determinism kallas denna uppfattning
vanligen; men den kallas ock, om förhållandena anses värka
oemotståndligt, utan all förmåga hos människan att
modifiera dem, fatalism. Kristendomens predestination eller
Guds förutbestämmelse af människans skickelse är en art
fatalism, och är alldeles olik den filosofiska eller
vetenskapliga nödvändigheten, naturlagarne.
* ... *
Under det att viljan enligt den vetenskapliga
uppfattningen är en sammansatt funktion hos hjärnan och
förutsätter samvärkan af känslor och förståndsvärksamheten,
är den enligt spiritualisterna en oberoende och enkel
själsförmögenhet utan organ.
Enligt den vetenskapliga eller deterministiska
uppfattningen, fiuns det skilda inflytanden från olika känslo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
