Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 1. Naturvetenskaplig grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- - a Hu J Lee > Tv + "ar
SYEENSESTERST SARAS RIE EEER ER EA vr sksne ns pr.
S : Es bärga RE arv We RIna Ka dgr Ab jar Ne s
RABE PR NIMPRMAFAVYE RAMA RA rr AST ror BÄRA ET Fb gat Dr DG LSD STF AS a IG SAR en ofta sr nor År £
’
M Asks Re
Se
SER
4 KONSTGJORDA GÖDSELÄMNEN.
kväfve och fosforsyra, på vissa slags jord äfven på kall
och kalk samt stundom magnesiumoxid. Lerjord lider ofta
brist på kväfve och fosforsyra, sandjord på kväfve, fosfor-
syra och kali, mossjord på fosforsyra, kali, magnesiumoxid
och kalk. Användningen af konstgjorda gödselämnen
afser just att tillföra jorden det eller de näringsämnen, som
fattas. Fosforsyra tillföres genom gödsling med superfosfat,
tomasmjöl eller benmjöl; kväfve genom gödsling med kili-
salpeter eller svafvelsyrad ammoniak; kali och magnesium-
oxid finnas i stassfurtersalterna; kalk tillföres jorden genom
kalkning och märgling. ;
Sällan är en åkerjord så fattig på växtföda, att ej
både kväfve, fosforsyra, kali, magnesiumoxid och kalk
finnas för mer än 10 skördar, och vanligen finnas dessa
näringsämnen för mer än 100 skördar. Villkoret är blott
att växterna kunna komma åt dem. Om i jorden finnes
ett förråd af 1,200 kg. fosforsyra pr hektar, icke djupare
beläget än att växterna kunna med sina rötter tränga ned
och upphämta fosforsyran, så skulle man tycka, att fosfor-
syran borde räcka till för en hveteskörd, som endast be-
höfver 34 kg. af dessa 1,200 kg. Att genom gödsling
med superfosfat tillföra jorden ytterligare 60 kg. fosforsyra
och sålunda öka jordens fosforsyrehalt till 1,260 kg. eller
med 5 proc. kan förefalla mindre nödigt. Likväl kunde det
hända, att dessa 60 kg. fosforsyra höjde skörden icke blott
med 5 proc. utan med 50 proc. Hur skall det förklaras?
Det superfosfat, vi tillförde jorden, är så lättlösligt, att
växtrötterna kunna första året upptaga 63 proc. eller 38
kg. Antaga vi, att de 1,200 kg. fosforsyra, som finnas i
jorden, innehållas i en sådan förening, som kallas apatit,
löses däraf hvarje år högst 0,25 proc. eller 3 kg. Då hvete-
skörden behöfde 34 kg., men endast 3 kg. funnos tillgängliga
under växttiden i löslig form, så rådde uppenbarligen brist,
och öka vi förrådet med 38 kg. till 41 kg., så är det klart,
att vi gifvit hvetet ungefär, hvad det behöfde. Åfven kali
finnes i jorden i föreningar, hvarur det endast långsamt
lösgöres. Kväfvet finnes i jorden i organiska föreningar,
som växterna ej kunna förtära, utan måste kväfvet öfver-
föras till salpetersyrade salter, innan växterna kunna upp-
taga detsamma som föda.
Gödseln värkar i första rummet som föda, men den
värkar äfven på annat sätt, hvad man kallar indirekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
