Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 1. Naturvetenskaplig grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ER RR a AR
NATURVETENSKAPLIG GRUNDLÄGGNING. 3)
Mossjord innehåller icke sällan kväfve till 200 goda hafre-
skördar, och likväl kan hafren lida af kväfvehunger, eme-
dan kväfvet i mossjorden ytterst långsamt lösgöres. Kalkas
jorden, öfvergår kväfvet lättare till salpetersyra och sålunda
till upptagbar växtföda. Den utmärkta värkan kalkning
ofta åstadkommer på mossjord behöfver sålunda icke orsa-
kas däraf, att växterna ej hafva nog kalk till föda utan
däraf, att kalken värkar lösande på jorden — värkar in-
direkt. Kalk kan äfven värka förmånligt på växtligheten
genom att oskadliggöra för växterna giftiga ämnen, såsom
humussyror och järnoxidulsalter. Det är icke sannolikt,
att de fosforsyrade salterna, kilisalpeter eller svafvelsyrad
ammoniak, värka lösande på jordens mineralämnen, men
de råa kalisalterna värka sannolikt indirekt på samma
gång de värka som växtföda.
Fosforsyra, kali och kalk erhålla växterna från mi-
neral, som finnas i åkerjorden och genom förvittring eller
lösning småningom blifva tillgängliga. Kväfvet finnes icke
som beståndsdel i mineral. Det tillföres jorden från luften
eller genom gödsling. Direkt ur luften kan jorden erhålla
2 till 3 kg. kväfve årligen, kväfveföreningar nedsköljda
med rägnvattnet, men 2—3 kg. kväfve räcka icke till 74
af en medelmåttig sädesskörd. Enligt Hellriegel erhåller
jorden största delen af sitt kväfve genom baljväxterna,
såsom klöfver, vicker, ärter, bönor och lupiner. Dessa ha
förmåga att taga kväfve ur den luft, som finnes i jorden |
och rikta jorden genom sin kvarlämnade rotmassa. Det S
antages att baljväxterna erhålla det för dessa behöfliga
kväfvet genom förmedling af bakterier, som lefva på balj- <
växternas rötter... Häraf kan man förstå, hvarför en nyss 2
bränd mosse ej ger god skörd af baljväxter, ehuru man
gödt rikligen med konstgjord gödsel, ty vid bränningen dö-
dades de bakterier, som funnos i jorden. Om några hundra
kg. vanlig åkerjord eller svämjord, hälst från jord, som
nyss burit klöfverskörd, utströs på sådan mossjord, kan god
klöfverskörd erhållas.”) Enligt Schlösing riktar en god
klöfverskörd jorden med 135 kg. kväfve pr hektar, hvilket
”) Enligt Frank kunna alla baljväxter upptaga kväfve ur luften, en del
såsom ärter, lupiner, serradella och rödklöfver hafva vid upptagandet stor
hjälp af de klyfsvampar, som lefva i dessa växters rötter. Nämda balj-
växter upptaga kväfve företrädesvis på myllfattig jord, hvars kväfve
förekommer i synnerligen svårlöslig form. RT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
