Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 4. Kväfverik konstgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVÄFVERIK KONSTGÖDSEL.
ej större än 1 proc., är saltet användbart. Men innehåller
saltet mer rodanammonium, bör det utströs lång tid före
sådden, om ej inblandningen skall skada växtligheten.
Gödselvärdet af kilisalpeter och svafvelsyrad ammoniak
beräknas uteslutande efter kväfvehalten. Om 100 kg. kili-
salpeter med 16 proc. kväfve kostar 21,76 kr., så kostar
1 kg. kväfve 1,36 kr. 100 kg. kilisalpeter med 14 proc.
kväfvehalt innehåller 14 kg. kväfve och skall då värderas
till 1,36 X14 eller 19,04 kr.
Frågan, huruvida kväfvet i svafvelsyrad ammoniak har
samma värde som kväfvet i kilisalpeter, kan ej anses som
afgjord. Af värkställda försök synes framgå, att vid star-
kare gödsling med konstgjord kväfvegödsel bör man vär-
dera kväfvet i svafvelsyrad ammoniak minst 10 proc. lägre
än kväfvet i kilisalpeter.
Eftervärkan af kilisalpeter och svafvelsyrad ammoniak,
Kilisalpeter är lättlöslig och nedsjunker i jorden eller bort-
föres af dikesvattnet, hvarför ingen värkan kan påräknas
mer än under första året. Dock har man undantagsvis
sett exempel på, att kilisalpeter värkar äfven ett följande
år. Svafvelsyrad ammoniak kvarhålles af jorden, men
öfvergår vanligen fort till kilisalpeter, hvarför man ej
häller af svafvelsyrad ammoniak kan påräkna någon efter-
värkan.
Kväfvegödsel för olika slags jord. Växterna upptaga
kväfve endast i form af salpetersyra. Af de i jorden be-
fintliga organiska kväfveföreningarna måste sålunda bildas
salpetersyra, om växterna ur dem skola erhålla kväfve-
föda. MWSalpetersyran bildas genom förmedling af bakterier,
och salpeterbildningen försiggår fortast, om jorden har
lagom fuktighet, är lucker och varm. Därjämte fordras
tör salpeterbildningen, att jorden innehåller tillräcklig mängd
kalk. Skall mycket salpeter bildas i jorden, är det natur-
ligtvis ett nödvändigt villkor, att jorden innehåller ett till-
räckligt förråd af organiskt bundet kväfve. Det är van-
ligen fallet med myllrik jord. Den jord, som sålunda har
minst behof af kväfvegödsel, är myllrik och kalkrik jord,
som är lagom fuktig och lucker. Vanligen behöfver man
icke gödsla mossjord och dyjord med kväfvegödsel.
Jord, som året förut burit rik skörd af baljväxter och
därigenom riktats på kväfve, har ej lika stort behof af
kväfvegödsel, som om förfrukten varit säd eller rotfrukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
