Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 4. Kväfverik konstgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTGJORDA GÖDSELÄMNEN.
Såsom förut är nämt, måste kväfvet i svafvelsyrad
ammoniak för att komma växterna till godo öfvergå till
salpetersyra, hvilket sker med hjälp af bakterier. För
detta ändamål fordras, att jorden innehåller tillräckligt med
kalk. Enligt försök af Maerker erhölls på jord som göds-
lats med endast kalk 108 kg. korn, på jord som gödslats
med svafvelsyrad ammoniak 289 kg., och på jord som
gödslats både med svafvelsyrad ammoniak och kalk 602
kg. korn. Svafvelsyrad ammoniak bör därför företrädesvis
användas på jord, som innehåller tillräckligt kalk.
På mycket lätt sandjord kan kilisalpeter under myc-
ket våt väderlek gå förlorad genom att nedsjunka för
djupt i jorden. På sådan jord kan svafvelsyrad ammoniak
med större fördel användas.
På mycket styf jord kan värkan af kilisalpeter blifva
mindre god, därför att det i kilisalpetern befintliga natron
förorsakar bildning af en hård skorpa på jorden, hvarigenom
lufttillträdet hindras. På sådan jord användes svafvelsyrad
ammoniak med större fördel än kilisalpeter.
Kilisalpetern värkar bäst på lättare torr jord, hvilken
till följd af gödslingen med salpeter får större vattenhål-
lande kraft, hvarför växterna på sådan jord bättre stå
emot torka. : i
Kväfvegödselns värkan på olika slag af växter. Balj-
växter, såsom klöfver, ärter, bönor och vicker, böra ej
gödslas med konstgjord kväfvegödsel. Baljväxterna kunna
hämta sitt kväfve ur luften, och därför höjes ej skörden
genom gödsling med kväfve så mycket, att konstgjord
kväfvegödsel kan med vinst användas för dessa växter.
Som exempel må anföras försök af Wagner med korn och
ärter. På en jord, som var rik på kali och fosforsyra,
höjdes skörden af ärter genom gödsling med kväfve med
4 proc., medan samma kvantitet konstgjord kväfvegödsel
höjde skörden af korn med’55 proc.
Grässkörden höjes mycket genom gödsling med konst-
gjord kväfvegödsel, men ej så mycket att vinst erhålles.
Stråväxterna betala konstgjord kväfvegödsel bäst.
Enligt Stutzer hafva af hvete, råg, korn-och hafre vid
"303 försök i medeltal erhållits vid gödsling med 100 kg.
kilisalpeter. 260 kg. kärna och 456 kg. halm. Enligt
Maerker och Wagner betalar hafre kväfvegödsel bättre än
korn. Maerker erhöll vid 27 försök med hafre och 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
