Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 4. Kväfverik konstgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KkVÄFVERIK KONSTGÖDSEL.
försök med korn i medeltal för 100 kg. kilisalpeter 460
kg. hafre, men 110 kg. korn. Wagner erhöll för 10 kg.
kväfve 490 kg. hafre, men 160 kg. korn. Följande växter
betala enligt Stutzer kväfvegödsel lika väl som stråväxter:
raps, rybs, senap, majs, hirs, bohvete, humle, tobak, alla
kålarter, lin och hampa.
Rotfrukter betala kväfvegödsel väl, dock ej så bra
som -stråsäden. Enligt Stutzer hafva 100 kg. kilisalpeter
gifvit 1,085 kg. potatis (medeltal af 69 försök), socker-
betor 2,325 kg. (72 försök) och foderbetor 4,091 kg. Göds-
ling med kväfve lönar sig för följande växter lika väl som
för ofvan anförda rotfrukter: rofvor, kålrötter, morötter,
cikoria, palsternackor, kålrabbi och jordärtskockor.
Stutzer anser, att man kan af gödsling med kväfve
räkna på en vinst af 120—130 proc. på det använda
gödselkapitalet, då gödseln användes till stråsäden, 90
proc. för foderbetor, 50 proc. för sockerbetor och 40 proc.
för potatis.
Enligt Wagner bör svafvelsyrad ammoniak icke an-
vändas till potatis och sockerbetor.
Kväfvegödselns värkan på växtens särskilda delar.
Medan växter, som lida brist på flera näringsämnen, få en
rödbrun färgton, erhålla de, då endast kväfve fattas, en
mera ljusgrön färg.
Stark gödsling med kväfve framkallar riklig ceHbild-
ning, och säden växer fort samt skjuter många skott och
. blir tät. Halmen blir då jämförelsevis svag, och säden
lägger sig. Korn och råg lägga sig lättare vid riklig
gödsling med kväfve än hafre och hvete. Om säden blif-
vit gödslad med mycket kväfve och litet eller intet fosfor-
syra och kali, blir kärnbildningen svag. Då erhåller man
mycket halm och föga kärna.
Vanligen ökas halmen ej mycket i förhållande till
kärnan genom gödsling med kväfve.
Enligt Stutzer höjer gödsling med kilisalpeter halten
af ägghviteämnen hos sädens kärna med omkring 1 proc.,
men halten af ägghviteämnen ökas föga i halmen. |
Enligt Maerker minskas sockerhalten hos betor vid
gödsling med kilisalpeter med 0,14 proc. och vid gödsling
med” svafvelsyrad ammoniak med 0,23 proc. (medeltal af
125 försök). Denna minskning är af ringa betydelse jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>