Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 4. Kväfverik konstgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVÄFVERIK KÖNSTGÖDSEL.
såvida icke jorden är försedd med öfverskott af fosforsyra
och kali. |
Användning af kväfvegödsel tillsammans med annan
gödsel. Som regel gäller att ej gödsla ensamt med konst-
gjord kväfvegödsel. Då denna gödsel ej värkar mer än
ett år utan i de flästa fall fullständigt bortföres af dikes-
vatten eller nedsjunker så djupt i jorden, att den ej kan
nås af växtrötterna, så bör man ej använda den utan under
sådana omständigheter, att den fullständigt kommer väx-
terna till godo första året. För detta ändamål är det nöd-
vändigt, att fosforsyra och kali finnas i öfverskott. På
lerjord användes kväfve vanligen tillsammans med fosfor-
syra, på sandjord och på mulljord tillsammans med fosfor-
syra och kali.
Enligt försök af Lawes och Gilbert ge, då jorden
tillräckligt. gödes med fosforsyra, hvete 115, korn 71,
hafre 28, potatis 306 proc. högre skörd, än då kväfve-
gödseln användes enbar. Häraf synes, att hafre bäst be-
talar enbar gödsling med kväfve. Potatis fordrar ovill-
korliger samtidig gödsling med fosforsyra, så vida ej jor-
den är fosforsyrerik. ’
Kilisalpeter kan användas tillsammans med färsk ladu-
gårdsgödsel, men svafvelsyrad ammoniak blir nästan utan
värkan, om den användes tillsammans med färsk ladu-
gårdsgödsel.
Om jorden icke är kalkrik bör jämte svafvelsyrad
ammoniak användas kalk. - Enligt försök af Maerker höjde
svafvelsyrad ammoniak skörden af hvete, korn och hafre
med 300 kg., då kalk ensam höjde skörden med 100 kg.
Vid gödsling med både kalk och svafvelsyrad ammoniak
höjdes skörden med 554 kg.
Sådd af kväfvegödsel, Af Lawes, Gilberts och Wa-
ringtons undersökningar af täckdikesvattnet framgår, att
en del af den i jorden bildade salpetern samt den såsom
gödsel påförda bortgå med dikesvattnet. I den ogödda
jorden är täckdikesvattnet rikast på salpeter under sensom-
maren och hösten, fattigast på vintern och våren, emedan
ingen salpeterbildning då pågår i jorden. Då det göds-
lades med 44, 88 och 132 kg. kväfve pr hektar i form af
svafvelsyrad ammoniak, blef förlusten under året genom
täckdikena 22, 28 och 42 kg. Mäst förlorades, då man
’ gödslade med kilisalpeter om hösten. Detta förklarar hvarför
Verdandis småskrifter. 39. 0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
