- Project Runeberg -  Konstgjorda gödselämnen /
26

(1892) [MARC] Author: G. W. Berglund - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om de konstgjorda gödselämnena i allmänhet - 4. Kväfverik konstgödsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTGJORDA GÖDSELAÄMNEN.

gödsling på hösten för vårsäd med kväfvegödsel misslyckas,
och hvarför ingen eftervärkan kan påräknas vid gödsling
med kilisalpeter och svafvelsyrad ammoniak.

För höstsäd bör icke större mängd kväfvegödsel an-
vändas om hösten, än säden då kan upptaga. Vid Wag-
ners gödslingsförsök för råg erhölls af 10 kg. kväfve, då
allt gafs som kilisalpeter om våren, 215 kg. kärna och,
då allt gafs om hösten som svafvelsyrad ammoniak, 41 kg.
kärna. För höstsäd gödslas med kilisalpeter i slutet af
april eller i början af maj. Om säden erhållit föga eller
ingen ladugårdsgödsel, användes 1 eller 1 af gödseln på
hösten.

Endast kilisalpeter användes till öfvergödning, aldrig
svafvelsyrad ammoniak, som i så fall lätt blir ovärksam
vid torka.

Salpeterbildningen i jorden går långsamt i början af
sommaren och fortast under senare delen af sommaren.
Utströr man salpetern på jorden allt för sent, så kan det
hända, att torka gör, att den ej kommer växterna till
godo förr än långt fram på sommaren, men då hafva väx-
terna riklig tillgång på salpeter i jorden. Om salpetern
nedbrukas före sådden, så löser den sig i jordfuktigheten
och kommer genast växterna till godo. Därför erhålles,
då torka inträffar, högsta vinst, då kilisalpetern nedharfvas
före sådden för vårsäd och rotfrukter.

Men inträffar regnig väderlek, visar öfvergödning för
vårsäd bättre resultat. Så t. ex. erhölls vid gödslings-
försök med kilisalpeter vid Svalöf år 1888, då kilisalpetern
harfvades ned på samma gång som säden, 51 proc. vinst
å det till gödsel använda kapitalet, och när jorden öfver
göddes med kilisalpeter, då plantorna voro 3 centimeter
höga, 96 proc. vinst, samt när jorden öfvergöddes, då
plantorna voro 15 centimeter höga, 62 proc. vinst.

För vårsäd och rotfrukter bör sålunda kilisalpetern
antingen nedharfvas på samma gång, som sådden sker,
eller strös salpetern ofvanpå jorden strax efter det väx-
terna kommit upp. Användes kilisalpeter på lös myllfattig
sandjord, öfvergödes alltid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 21:45:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstgod/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free