Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
en grüaiüe (grått i grått) än en verklig oljefärgstafla. Jemte
denna påminna vi om "Klytemnestra", hvilken visserligen
något för starkt smakar af theater, men det oaktadt är
förträfflig i återgifvandet af den hemska karakteren hos
den mordiska makan och hennes fege älskare, då de stå
i beråd att döda Agamemnon.
Den klassiske Guerins läijunge var den inbrytande
Bomantikens förste kämpe, Géricault. Om han redan
under sina första läroår förskräckte sin mästare genom sitt
mot den klassiska traditionen fullkomligt stridande sätt att
måla, så blef uppståndelsen allmän, då han 1819 utställde
sin enda stora tafla, "Medusas skeppsbrott", hvilken dock
icke, såsom Springer säger, väckte väldigt jubel hos alla, utan
tvärtom mottogs med så föga intresse af allmänheten och en
så enstämmig förkastelsedom af konstnärerna, att Géricault
förtretad exponerade henne i London, der hans förtjenster
bättre uppskattades. Denna tafla, som, oaktadt all sin
förfärlighet, är målad med en oemotståndlig kraft och
gripande natursanning, kan betraktas såsom det första
aktstycket i den strid, som af den nybildade Romantiska
skolan väcktes emot den Davidska skolans urartade, torra
och tomma formalism, hvilken strid på visst sätt ända
intill våra dagar fortfarit. Med denna första glimt af en
gryende ny dag lemna vi Louvren och öfvergå till
Luxembourg för att i korthet skärskåda de nu lefvande eller
nyligen aflidne Franske mästarnes arbeten.
Museum i Luxembourg omfattar ungefär 170 taflor. Vi
vända oss här först till de målare, som fortsätta den
klassiska skolans riktning och hålla fast vid tradionen Årån
konstens bästa dagar. Den förste, som härvid möter vår
blick, är Ingres, till hvilken alla Fransmän, af hvad skola
de vara må, blicka upp med en viss känsla af vördnad.
Af sina blinda anhängare helsas han som nutidens Rafael,
som den "stora konstens" återupprättare och de höga
idéernas tolk. Om vi betrakta de arbeten, af hvilka han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
