Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mittsjöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
MITTSJÖSS
dess ledning (eller jagar bort den), så finns där faktiskt inget annat
sätt att klara nödtorften från dag till dag än att följa samma recept.
Denna förvända samhällsexpertis är naturligtvis ingenting annat än ett
av uttrycken för det andliga eländet och kulturförfallet i Europa.
Samhällsvetenskapen i den långa lysande traditionen, där vi ödmjuka och
stolta står i den sista generationssladden, behandlar på ett långt
radikalare sätt sitt studieobjekt, samhället och de mänskliga relationerna. Den
godtar inga tankediktat. Framför allt tar den inte sina premisser
okritiserade. En väsentlig del av dess arbete har alltid varit att diskutera
dem. Det är i den meningen den är förutsättningslös. Till dess livsvillkor
hör därför att den måste vara fri, suveränt fri. Den nöjer sig aldrig
med att leverera tjänstvilliga experter till politiska makthavare. I sin
stora tradition har den förvisso alltid representerat högsta expertis men
dessutom mycket mera. Den har sörjt även för den breda samhällssynen
och den djupgående samhällskritiken.
Så länge samhällsvetenskapen var en kyrkans tjänarinna fick den
aldrig riktig växt, icke heller när den senare för en tid pressades till
att bli de autokratiska nationalstaternas exploaterings- och
hushållnings-teori. Först under upplysningstiden, när människoanden på alla
områden slog sig fri frän både dogmernas och statsmaktens bojor,
utvecklades den till modern, rationellt empirisk forskning. Den hade sina rötter
direkt i den spekulativa men kritiska och på verklighetskunskap inriktade
moralfilosofin. Sin härstamning leder den över Locke och Bacon och
sedan i ett långt hopp till Aristoteles och Heraklit. Sin förbindelse med
moralfilosofin har den aldrig släppt. Hos några av socialvetenskapens
största har det rentav förelegat personalunion. De filosofiska postulaten
har växlat. Stora strider har förts. Teorierna har byggts, rivits och
byggts på nytt under generationernas växling. Men som en gren av den
kritiska moralfilosofin har socialvetenskapen alltid krävt rätt till ett
fritt, radikalt och totalt studium av samhällslivet. Den har ställt själva
värdeproblemen under debatt och det ej blott teoretiskt och abstrakt
utan även praktiskt och konkret.
I den stora traditionen har denna forskning alltid varit internationell.
När den fixerat sina värderingar har den ytterst syftat till
mänskligheten. Den har icke böjt sin nacke för nationalregeringarna. Den har
tvärtom alltid sett som en av sina viktigaste uppgifter att oavlåtligen
kritisera vad regeringarna inom och utom det egna landet företagit sig.
Många av samhällsforskningens representanter har tid efter annan stigit
ner från sina otillgängliga abstraktioner och över regeringarnas
huvuden argumenterat direkt inför folket. Samhällsvetenskapen har
där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
