Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ledarskap och folkvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDARSKAP OCH FOLKVÄLDE 71
melse emot någon i att byta ut honom mot en annan, när tillfälle
erbjuder sig.
Bakom denna skiljaktiga tradition står en mycket annorlunda
beskaffad inställning till hela den representativa demokratin. Regeln att
en amerikansk president inte skall väljas om en tredje gång har sin
psykologiska grund ej endast och kanske ej ens huvudsakligen i
amerikanens konstitutionella konservatism och hans historiska pietet. Framför
allt bygger den på inställningen hos den vanliga amerikanen, att
efter två perioder har en man haft sin tid och sin chans och sannolikt
uträttat det bästa han kan uträtta i den ställningen. En ny man bör
släppas fram och få sin chans att uträtta något duktigt efter en smula
nya linjer. I sista hand tycker vår vanliga amerikan rentav att ett
förnyat omval vore något av ett nationellt fattigdomsbevis: ”Inte har
Amerika så ont om bra karlar att vi behöver ha en man som president
mer än åtta år!” Trots Roosevelts oerhörda personliga popularitet och
inställningen hos en säker majoritet av folket att hans politiska linjer
var de riktiga, skulle han knappast ha kunnat genombryta denna regel,
om inte det internationella läget varit så allvarligt att många, som eljest
icke skulle givit honom sin röst, nu ej ville ta ansvaret för det farliga
interregnum som skulle uppstå tills en annan president installerats, satt
upp en ny regering och tillsammans med den tränats in för uppgiften.
Men något liknande gäller nu inom hela kulturstrukturen. Amerikanen
är benägen att vilja se växling på de personer som han ger makt och
myndighet som funktionärer och representanter. Att denna tradition
ökar möjligheten att utan faror för demokratin utrusta dem med större
makt för den tid de sitter är uppenbart. Amerikanen skulle med all
säkerhet inte vara beredd att ge dem lika stort maktutrymme, om de
skulle sitta lika stadigt och lika länge och därför kunna bli lika
oberoende av den allmänna opinionen som våra.
En tredje säkerhetsspärr är publiciteten. Amerikanen misstror den
politik han inte ser. Han har därför en lidelse att få korten på bordet.
Varje publik person har ständigt strålkastaren på sig i allt vad han
företar sig, stort eller smått. Han har anpassat sig därefter. Det är känt
att presidenten varje vecka har sina mycket informella
pressmottagningar. De skulle vara värda sitt eget kapitel, så belysande är de för
något mycket viktigt i amerikanskt liv. Men inte bara presidenten utan
praktiskt taget hela uppsättningen av funktionärer och representanter
ner till de speciella och lokala har fått inrätta sin verksamhet med
hänsyn till pressen, som i Amerika på ett helt annat sätt än hos oss
är allmänhetens instrument att i detalj följa och kontrollera det
offent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
