Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ledarskap och folkvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
LEDARSKAP OCH FOLKVÄLDE
komma till tals alla andra personer som vill ge dem råd, ställa frågor,
kritisera dem eller bekämpa dem.
Ingenting skulle kunna vara en mera lockande uppgift än att i levande
relief söka teckna denna sida av amerikanskt politiskt och
administrativt liv. Här får vi nöja oss med dessa allmänna antydningar. Det bör
emellertid även påpekas att allt annat socialt gruppliv — från affärslivet
till universitetslivet — i mycket hög grad tagit samma struktur. Det levs
ovanligt dynamiskt, ovanligt publikt och samtidigt ovanligt personligt, för
att inte säga personifierat. På varje område och i varje plan sker en
sammanbrytning av det publika intresset på de handlande personerna. De
växlar oftast snabbt men för den tid de leder ges de stort utrymme.
Deras makt är emellertid härledd nerifrån. Den instans det ständigt
vädjas till och varav allt och alla beror är Public Opinion —•
meningarna och inställningarna hos alla de namnlösa millionerna helt
vanliga amerikaner, som i sista hand bedömer och dömer, upphöjer eller
slår ner.
I Amerika har denna allmänna mening en långt större och mera
direkt makt än i något annat land. Amerika ligger i det hänseendet
längst bort från de totalitärt styrda staterna. Amerikanskt offentligt liv
får sitt synnerligen breda register genom denna nästan paradoxala
egenart, att å ena sidan enskilda människor såsom ledare men å andra
sidan hela den breda publiken såsom väljare betyder så mycket mer
än hos oss.
Det är inte lätt att förklara hur det kommer sig att det amerikanska
folket lyckats så till den grad bevara sin suveränitet och det i trots av
sin vana och benägenhet att delegera mera makt åt sina ledare. En del
av förklaringen ligger utan tvivel även i partisystemet. Detta svarar
som bekant inte alls närmare till varaktiga åsikts- och intresseskillnader
inom folket. Många ansatser att skapa nya partier, som skulle
åvägabringa ett klarare förhållande till dessa skillnader, har gjorts under
tidernas lopp men har alla hittills misslyckats. Som vi måste se saken
betecknar detta odifferentierade partisystem en stor svaghet i Amerikas
politiska liv. Vi skall i ett särskilt kapitel skildra, hur denna svaghet
håller på att övervinnas. Men vi kan samtidigt inte blunda för att en
viktig verkan av systemet varit och är, att en större proportion av
val-manskåren icke identifierar sig mera beständigt med det ena eller andra
partiet utan söker bilda sig ett oberoende omdöme från fråga till fråga
och fall till fall: ”the independent voter”. Själva tillvaron av en större
rörlig beståndsdel av valmanskåren stärker naturligtvis dennas makt över
sina representantförsamlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
