Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ledarskap och folkvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDARSKAP OCH FOLKVÄLDE
87
heter genom sekel och som har sin tillvaro i livsinställningen hos de
människor vilka vuxit upp och fostrats inom denna kulturstruktur.
Skulle vi försöka få tag i något drag långt ner i bottnen av denna
kulturstruktur, som ger oss en riktigt central synvinkel på hela problemet om
ledarskap och folkvälde i Amerika så blir det till sist igen den mänskliga
värmen i alla slags personliga relationer, den större öppenheten och
givmildheten, den lägre försiktigheten och snålheten. Alla lever ut friare
och har större nöje av sig själva och varandra.
Det är så lätt att komma i språk med vem som helst om egentligen
vad som helst. Så mycket personligt händer en om man går det minsta
utanför dörren. Man är på ett sätt mer granne med de andra
hyresgästerna i New York än i ett hyreshus i en svensk stad. Föräldrarna
till barnens bekantskaper uppenbarar sig som vänner i familjen. Alla
människor är hjälpsamma på ett nästan otroligt sätt.
Humorn spelar en större roll än i något annat land. Den är till sin
natur godhj ärtad. Ironin är en lyx för ett fåtal europeiserade
intellektuella i New York och Boston och verkar aldrig naturlig på amerikansk
botten. Humorn förgyller allt tråkigt och besvärligt. Nästan alla
amerikaner är goda historieberättare. Den tysk-judiske droskchauffören
diskuterar älskvärt och vidlyftigt med alla som reser med honom, den tjeckiske
busskonduktören lyckas roa hela publiken samtidigt med att han tar
upp avgifterna. Den irländska polisen kan vara brysk och hårdhänt men
har märkvärdigt nära till skämtet. Post och apotek har inte alls vår
standard av teknisk differentiering och precision men betjäningen är
personlig, vilket sannerligen inte betyder att den är servil. Öppnar man
ett konto i ett bankkontor, får man först göra personlig bekantskap
med direktören på kontoret.
Vi svenskar är regleringarnas och organisationernas förlovade nation.
I den väsentliga meningen är vi sociala. Och amerikanerna beundrar oss
vederbörligen för det. Själva har de hittills varit för individualistiska
i hela sin inställning för att komma långt på den vägen. De håller just
på att förändras; den amerikanska individualismen håller på att bli mer
social. Men amerikanerna är samtidigt mänskligt kooperativa i en grad
som ur svensk synpunkt är fantastisk. Och den svensk som reser där
kan inte undgå att vederbörligen tycka om dem för det, så snart han
verkligen själv krupit ur sitt skal och lärt sig vara tillsammans med
dem på ett naturligt sätt. Han måste dessutom tänka: till vilka höjder
av social organisation skall inte den nationen kunna lyfta sig, om den
bara vill lägga bort sin äventyrliga individualism. Men det gör den
nog aldrig riktigt, så i trots av sitt långt mer kooperativa kynne lär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
