Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT 99
gogiska nydaningsvilja blivit den ledande i världen. Den amerikanska
”progressive kindergarten movement” från 1890-talet är sålunda den
stora nutidsreformen i småbarnsfostrans historia sedan Fröbels tid.
Denna reform stod för övrigt i organiskt samband med hela
ny-skolerörelsens uppkomst och med föräldrastudiets tillblivelse — alltså
återigen ett tecken, att förskolepedagogiken där ute har väl integrerat
sig i den pedagogiska världen.
Den folkskola som i Amerika är obligatorisk, är minst 8-årig. I 41
av de 48 staterna varar skolplikten till 16 år; endast i en är den lägre
än 14 år. Typiskt för det individualistiska Amerika är emellertid att
man mer talar om den övre gräns — ofta 18 år eller upp till 21 år —
intill vilken barnen får gå i offentliga och fria skolor än om den ålder
till vilken de måste gå där.
Även om den ordinarie skolåldern omfattar en större del av
ungdomstiden är hos oss, måste vissa reservationer göras om marginalerna.
Hela stater kan vara underskolade; undantag kan alltså finnas av
regionala skäl. Om staten Missouri med sin stora utfattiga landsbygd skulle
lägga ned lika mycket pengar som staten New York på sitt skolprogram,
skulle det ta 99 procent av den statens hela budget. Nationell utjämning
•— medelst federala skolkostnadsbidrag från Washington — står därför
överst på alla skoldebatters agenda.
Men därutöver måste vissa individuella undantag göras. Skolplikten
gör det inte lika svårt för en amerikansk ungdom som för en svensk
att lirka sig ut ur skolan vid någon otillåten mellanstation. Även i
skoldistrikt som är stolta över sin långa obligatoriska skoltid kan då och
då några år efterskänkas, om lärjungen anmäler sig behöva arbeta för
sitt uppehälle.
Endast delvis förklarar dessa undantag emellertid Amerikas
jämförelsevis höga procent av illitterata, som i stället för att kunna skyllas
på amerikansk uppfostran till stor del måste skyllas på att mången inte
fått sin uppfostran i Amerika. Sverige kan skryta med ett av
världsrekorden i läs- och skrivkunnighet; endast 0,54 procent över 15 år kan
inte skriva. I Amerika, där begreppet illitterat definieras efter denna
strängare norm, skrivkunnighet och inte enbart läskunnighet, är
motsvarande siffra 4,3 procent över 10 år. Men detta innesluter så skiftande
tal som 1,5 procent för infödda vita, 9,9 för de utomlands födda och 16,3
procent för negrerna. I de yngre åldrarna är siffrorna mycket
gynnsammare.
Det vanliga är icke att man söker mindre utan mer än det
obligatoriska måttet av skolbildning. Den reguljära fyraåriga high school är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
