Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
101
av drygt 60 procent. Om en ytterligare jämförelse till slut anföres för att
ej binda påståendena vid någon viss tillämpning av statistiken, har
Amerika av hela sin totalbefolkning 27 procent i någon slags skola —
folkskolor, yrkesskolor, universitet, seminarier eller
sommaruniversitets-terminer — medan Sverige har knappt 14 procent av sin — medräknande
ännu frikostigare de förut nämnda skolorna, fortsättningsskolor,
yrkesskolor, universitet, högskolor, musikkonservatorier, folkhögskolor,
lant-hushållsskolor och allt, som rimligen kan bringas in under rubriken
skolgång, oavsett om det sträcker sig över hela året eller inte.
Man har alltså mycket höga skolkrav i Amerika. Det är den ena
jämförelsen som skulle kunna stimulera ganska långt vårt skolpolitiska
tänkande. Den andra är, att själva problemet ”bottenskola” helt enkelt
aldrig existerat. Ingen amerikan skulle kunna förstå den lidelse, som i
Sverige spills på att skydda en utvald del av landets ungdom från att
i mer än fyra år behöva dela öde med de övriga. Det är sant, att man
har icke våra anspråk på språkkunskaper. Men för det första är det
ännu icke bevisat, att man bäst lär sig språk genom grammatikplugg
under pubertetsåldern. Och för det andra är det till slut en fråga om
samhälleliga värderingar.
Jämförelsen skall här icke utföras; det räcker att nedsummera, att
Amerika utan tvekan bättre förverkligat de demokratiska idealen, som
inte bara innebär delat broderskap utan även innebär en större likhet i
chanser, ett senare val av lärdoms- eller praktisk utbildning och en
större likformighet i bildningsunderlaget för såväl praktiska som
teoretiska yrken. Man kan ibland inte låta bli att grubbla över
samhällsutvecklingens nyckfullhet som låtit Amerika få en demokratisk skola
utan att någonsin behöva strida om bottenskoleprincipen och Sverige
få ett socialt sjukvårdsväsen utan att någonsin behöva genomlida
kampen om ”socialiserad medicin”. Om man kunde hålla den nyttiga
förvåningsförmågan uppe, skulle kanske många goda lärdomar kunna
dras från det ena landet till det andra och mycket onödigt känslosvall
kring de samhälleliga frågorna undvikas.
När ett fyraårigt college vanligen finns att tillgå utanpå high school
gäller även där, att en betydligt större andel av den amerikanska
ungdomen skaffar sig denna bildning, som fortfarande är allmänbildning
trots att den går två år utöver vår studentexamen. Även här skulle ett
par fruktbara jämförelser kunna göras till tjänst för den allmänna
skolpolitiken i bägge länderna. Den för Sverige lärorika skulle då vara, att
övergången från skolans till akademins arbetsvärld sker mycket
smidigare genom de amerikanska colleges än genom våra gymnasier.
Ung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
