Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
105
material i jämförelse med deras förekomst i hela folket enligt 1930 års
folkräkning framlyser i en beräkning, gjord av aktuarie Erland von
Hof-sten, för den ene författarens framställning av dessa förhållanden i en
amerikansk publikation.
Om man gör en serie av inkomsterna för män över 40 år i Sverige och
en annan för studenternas fäder finner man 39 procent i gruppen under
1,500 kr. men endast 9,8 procent av studentfäderna, 1,500—2,500 kr.
resp. 20 och 7,9 procent, 2,500—4,500 kr. 19 och 18,6 procent,
4,500—-7,500 6 och 18,0 procent, 7,500—9,500 kr. 1 och 7,9 procent samt i
gruppen över 9,500 kr. 3 procent av befolkningen men 33,5 procent av
studentfäderna. Okänd inkomst hade resp. 12 och 4,3 procent.
Den jämförelse däremot, som vi menar utfaller i för Amerika
ofördelaktig riktning, gäller övervikten av privata institutioner på det
högstadium som kännetecknas av colleges och graduate schools. Dessa
privata lärdomssäten är emellertid inte mer privata än Handelshögskolan
och Stockholms Högskola; de är grundade på enskilda donationer.
Medan det hos oss är de statliga universiteten som är de gamla är det
tvärtom i Amerika. Där är det de statliga institutionerna som håller på
att slå sig fram vid sidan av de privata.
Och det är de privata som fått mest av romantiken. De colleges som
ger ”atmosfär” och prestige är pojkarnas Harvard, Yale, Princeton,
Amherst, Dartmouth o. s. v., flickornas Wellesley, Vassar, Smith, Bryn
Mawr. Och det finns i Amerika alltjämt sakliga skäl därför. Harvard
är naturligtvis inte bara Amerikas äldsta utan även Amerikas — och
världens — främsta universitet. Alltjämt ligger dessa privata
institutioner på en utomordentligt hög nivå. Deras oerhörda rikedomar gör
det möjligt för dem att lägga beslag på de allra bästa lärarna för sina
colleges och de berömdaste forskarna för sina graduate schools. De
kan nämligen bjuda både höga löner och sagolika utrustningar för
modernt forskningsarbete.
Men även de statliga universitetens standard och anseende är sedan
länge i snabbt växande: Wisconsins i Madison, Minnesotas i Minneapolis,
Virginias i Charlotteville, North Carolinas i Chapel Hill — för att bara
nämna några av de mest lysande namnen — tävlar nu även på
forskningens område effektivt med de gamla privata institutionerna. De
erbjuder den studerande den väsentliga förmånen, att undervisningen är
kostnadsfri liksom i resten av det offentliga skolväsendet. De privata
universiteten håller i stället mycket höga terminsavgifter, låt vara att
de ändock drar till sig en grädda av de obemedlades intelligens genom
sina frikostiga stipendieinrättningar och tack vare den i Amerika alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
