Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Uppfostran i samhällets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
UPPFOSTRAN I SAMHÄLLETS MITT
gången vi förstod det patetiskt storstilade i detta amerikanska system
var när vi för elva år sedan mötte kusinen från Borlänge. När han
utvandrade från Sverige i ungdomsåren, reste han sannerligen inte från
några gyllene tillfällen att medelst det svenska studieskuldsystemet
tillfredsställa sin studiehunger. Men i det nya landet hade han efter ett
antal år först i en slitsam aftonskola klarat sin läroverksutbildning
jämsides med sitt förvärvsarbete och sedan kommit igenom sina
universitetsstudier jämsides med ett jobb som mjölkutkörare kl. 4—8 om
rnornarna. Även som ung jurist klarade han hellre hyran med ett tillfälligt
kroppsarbete än med att krypa efter uppdrag, som hans politiska jag
ogillade. I fjol återfann vi honom som en av dessa gedigna, betrodda,
initiativrika socialförsäkringsjurister, som the New Deal för sin
förvaltning av Social Security har behövt i alla stater.
Studenternas förvärvsarbete räddar inte endast deras urval ur bredare
ekonomiska klasser. Det tjänar även skolpolitiskt sett till att närma
kontakten mellan skolan och livet. Cirkulation mellan studielivet och det
praktiska livet har i särskilt hög grad kommit att bli idealet för den
amerikanska yrkesutbildningen. Ståndscirkulationen har inte bara
vertikalt, alltså mellan högre och lägre skikt i samhället, utan också
horisontalt, mellan olika yrken, orter och levnadsformer kommit att i den Nya
Världen förverkligas i ett omfång som ingenstädes i den gamla.
När detta sammanställs med det faktum, att läroverksbildning kommer
en större del av folket tillgodo där ute, kan man inte låta bli att
förvånas över hur trots vår osvikliga demokratiseringsvilja vårt högre
skolväsen tycks bygga på en ekonomisk elitteori. Den motbalans, som
tydligen räddar vårt samhälle, är den fria folkbildningen. När allt adderas
ner måste det vara den och ingenting annat i vår uppfostringsvärld som
borgar för att vår demokrati blivit det särskilda den blivit.
Däremot är studenternas sociala ursprung i Sverige fortfarande sådant,
att det bättre motsvarar ståndsrepresentationens tid än demokratins.
Till de olika fakulteterna kommer exempelvis mellan 19,5 och 37,9
procent av studenterna från fäder med akademisk examen medan endast
mellan 5,6 (juridisk fakultet) och 22,2 procent (teologisk fakultet)
kommer från arbetarklassen. Bönderna bidrar endast med mellan 7,0 och
17,9 procent av studenterna med hög- och lågfrekvensen inom samma
fakulteter som arbetarsönerna. Dessa och liknande uppgifter kan man
med åtskillig möda dra ur Wicksells och Jernemäns utredning om
studenternas ekonomiska förhållanden, vilken egendomligt nog inte gav
en sociologisk sammanfattning angående det svenska studenturvalet. Den
skeva representationen av samhällsklasserna inom vårt svenska
student
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
