Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
Oerhörd är också omfattningen för U. S. H. A. (United States’ Housing
Authority), som är det centrala organet för att bygga subventionerade
bostäder åt fattigt folk och som första året fick ett anslag av 800
millioner dollars. Men så hade man också fått utrett, att Amerikas behov
gäller 10 millioner billiga bostäder på land och i stad. Och presidenten
hade väckt ett slumrande folksamvete till livs för den eftersatta
tredjedelen av nationen. De omkring 200,000 bostäder som programmet hittills
åstadkommit är bara en början.
De viktigaste ekonomiska åtgärderna — bortsett från själva
arbets-löshetshjälpen och jordbrukspolitiken m. m. — har emellertid sin direkta
inriktning på kreditmarknaden även om man naturligtvis åsyftat att de
slutliga verkningarna skall gälla produktionen. Värdepappersbörsen och
utgivandet av nya aktier och obligationer har naturligtvis även lagts
under starkare kontroll än föut.
Någon enhetlig plan finns som sagt icke. Politiskt skulle den
sannolikt skrämma. Man är mindre mogen för planen än för åtgärderna
själva. Den tanke som ligger bakom är dock icke den fullständiga
socialiseringens. Liksom hos oss under början av trettiotalet har det
närmaste syftet varit det anspråkslösare att höja och stabilisera
produktionen och minska arbetslösheten. Riktningen är emellertid i
praktiken mer radikal än det svenska trettiotalets. Och så mycket är i alla
händelser givet, att ingen längre förutsätter, att affärslivet skall få
fortsätta att sköta sig självt.
På denna väsentliga punkt är den amerikanska individualismen nu
genombruten. Som redan påpekats var dess psykologiska och
ideologiska grund just där redan undergrävd genom att industrin till så
stor del monopoliserats i opersonliga jätteföretag. Den amerikanska
individualismen har emellertid alltid gällt människorna själva och deras
rättigheter och den släpper uppenbarligen lätt nog sitt försvar för
näringslivets frihet, när ”näringslivet” mer och mer blivit anonym
finans i stället för ”enskilt företagande”.
Med överhoppande av allt annat i the New Deal skall nu blott två
problemkomplex något närmare skärskådas: organisationsväsendet och
socialpolitiken. De bringar nämligen hela vår problemställning i
blixtbelysning.
När den ”liberala” amerikanen — ”liberal” betyder ju i Amerika
närmast progressiv — skall tala om varför han beundrar oss i Norden
eller vad han avundas oss har han en lång lista. På det ekonomiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
