Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
149
sociala området tänker han på vår tur att ha fått ärva stat och
kommuner som redan i generationer ägt och drivit affärsverksamhet utan
vidhäftade radikala etiketter; han tänker på vår långsamt frammognade
socialpolitik, vår affärsdugliga och i stort sett hederliga
kommunalförvaltning, vårt solida utredningsväsen, vår stabila och anpassningsbara
statsbyråkrati o. s. v. — allt ting som har ett nära inbördes
sammanhang och ett sammanhang med hela vår historia särskilt under
aderton-hundratalet. Men kanske främst tänker han på detta egendomliga
särdrag att vårt samhälle är genomstafflat av intresseorganisationer av
vilka somliga är så omfattande att de nästan fått medborgerlig karaktär.
Danmarks jordbrukskooperation och vår konsumentkooperation har
därvid särskilt fångat hans intresse. Han ser klart vad dessa mäktiga
folkrörelser betytt i vårt nordiska samhälle — hur de ej blott
tillvaratagit de breda lagrens direkta ekonomiska intressen och rationaliserat
viktiga delar av produktionen, distributionen och konsumtionen, utan
även kraftigt medverkat till att höja bildningsnivån hos folket, särskilt
i ekonomiska ting, och skolat medborgarna i demokratisk samverkan
och demokratiskt ansvar, i själva verket redan innan full politisk
demokrati sent omsider genomdrevs även i de nordiska länderna. I vår
förmåga till fri samverkan ser han ett kulturdrag av största positiva värde.
Den tidigare amerikanska individualismens största svaghet ser han däri
att den icke odlade praktisk och ekonomisk samverkan utanför
familjens och kyrkans trånga krets. Såsom bekräftelse på denna sin hypotes
pekar han på detta faktum, att en kooperation i Amerika vuxit upp
särskilt i sådana trakter, där finnar och svenskar — jämte några andra
folkgrupper — slagit sig ner och bevarat stycken av sin fäderneärvda
kultur.
Både respekt för och småförsök av kooperation har funnits i
Amerika lika länge som i Europa. En kooperativ våg på 70-talet
efterföljdes av en svår avmattningsperiod från 90-talet. Nu är nio tiondelar
av alla kooperativa företag nya sedan 1920 och den riktigt hastiga
tillväxten daterar från år 1934. Deras viktigaste område är
kooperativa inköpsföreningar för jordbrukare; omkring 900,000 medlemmar
finns i 2,600 farmarinköpsföreningar, som gör gemensamma köp av
utsäde, gödningsämnen, fodermedel, ägg för kläckning etc. Likaså
har bensinförsäljning — mest för farmarnas storinköp — samt på
senare tid även vissa delar av försäkringsrörelsen lagts in under
framgångsrik kooperativ organisation. Detalj affärerna har haft mindre
framgång. Det är närmast en idealistisk uppoffring att köpa i kooperativa
affärer. Hela konsumentkooperationen beräknas endast ta 1 å 2 procent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
