Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
163
dessutom beroende på staternas goda vilja och egna ekonomiska resurser
att komma ut med den andra delen av understödet. Godtycke och
under-stödskaraktär måste utmärka dem till skillnad från lagfästa pensioner,
vilka som en rätt kan krävas till ett förutberäkneligt belopp. Slutgiltigt
löst är inte frågan om de gamla och deras försörjning.
Den största sociala faran har säkert avvärjts på jordbrukets område.
Ingenting mindre än ekonomiskt sammanbrott hade hotat bönderna, om
principtroheten mot de liberala idéerna hade ställt dem utan statligt
skydd. Det ekonomiska jordbruksstödet skall här icke beröras med dess
produktionsinskränkningar, importtullar etc. Dess sociala sidoprogram
är betydligt mer okänt hos oss, trots att icke mindre än 2 millioner
jordbruksfamiljer därigenom fått sin existens nyordnad.
Detta program för ”rehabilitation” tar många olika former:
koloni-seringsprojekt med individuella småbruk växlar med kollektivfarmer och
kooperativa farmer för att svara mot personliga och traditionella behov
och för att ge experimentellt jämförelsematerial för lönsamhetsstudier
etc. De som ej är eller blir självägande jordbrukare får hjälp på annat
sätt, t. ex. småarrendatorerna, the share-croppers, genom att få statligt
stöd för genomtvingandet av mera humana arrendekontrakt eller att
få en ekonomisk grundval till större självständighet genom lån till
inventarier etc. Målmedvetet söker man pröva alla framstegsformer; varken
ryska jordbrukskollektiv i Mississippis delta eller nyröjande
pionjärföretag med familjeträdgårdar i Oregon saknas för den sociale turisten
i dagens Amerika.
Mångsidig och full av lärorika uppslag även för andra länder är den
nya socialpolitiken i Amerika. Det är inte bara onödigt att varje land
skall uppfinna sina sociala nyanordningar självt; det är också farligt
att leva i tron att våra egna ombyggnadslån, våra barnavårdscentraler,
våra smörrabatter är ensamstående i världen. Framför allt är det
uppmuntrande roligt att veta, att alla dessa saker lever i ett land som
har framtidsfart i sig. Trettiotalets Sverige ser liksom ut att ha sin
fortsättning i det begynnande fyrtiotalets Amerika. Där har man ju både
lust och råd att experimentera, så att det räcker även för oss. Och just
nu känner man där rentav över sig tvånget att experimentera för att
bygga upp ett samhälle som är värt något för eftervärlden.
Kan Sverige tala om för världen något om sociala
organisationsplaner, så har Amerika i stället mer att lära oss om en annan sida av
samma sak, nämligen om den folkpedagogiska verksamhet som borde
gå parallellt med varje reform. Det landets intresse för ”education”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
