Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL
169
genom denna arbetslöshetspolitik nästan för första gången sett dagen
i Amerika. Kulturhistoriskt material och konstnärliga illustrationer har
kommit att tillgodogöras en litteraturart som förut endast fanns som
bilturböcker.
Samma missionsanda stiger ur en mängd av andra W. P. A.-företag.
Konstnärerna får understöd — järnvägsstationer och arbetsförmedlingar
får muralmålningar. Kontorsfolk underhålles med att katalogisera
millionvis av böcker för biblioteken. Författare och föreläsare sändes ut
att leda ett lokalt forum för folklig diskussion av medborgerliga frågor.
Den största insats som i Amerika någonsin gjorts för det vi kallar
folkbildning har just gjorts av W. P. A. som därtill utnyttjat
tiotusentals arbetslösa lärare och andra intellektuella. Med ett ord:
kulturbudgeten får svälla, när tiderna är svåra. Folkteatern, sådan Amerika
upplevde den under fyra dräktiga år, ger kanske det bästa exemplet och
finaste monumentet över vad en kulturskapande, värdemissionerande
arbetslöshetspolitik kan vara.
”De arbetslösa skådespelarna är en naturtillgång, som nationen inte
har råd att mista”, sade man sig. Varför skulle de inte spela teater?
Man fann, att samma argument gällde för teater liksom för konstnärer,
författare, vetenskapsmän, översättare, musiker, journalister och alla
andra områden, där offentliga arbeten startats: varför betala folk
understöd för att ingenting göra så länge vi har otillfredsställda behov i
landet, det må gälla varor eller kultur? Amerikanska folket hade en
påtaglig underkonsumtion av dramatisk konst. Bröd och skådespel blev
en sammanställning med en ny innebörd: bröd åt teaterarbetarna och
i gengäld skådespel åt folket.
Riksteatern (Federal Theatre Project) startade därför som en
avdelning under W. P. A. år 1935. Den gick från framgång till framgång,
experimenterade friare, spelade djärvare än någon annan teater. Den
har med den ”levande tidningen”, som är ett dramatiserat socialt
reportage, givit en fast form åt den nutidsteater, som vi väntat på och
skymtvis uppnått i en del av efterkrigstidens teaterexperiment. Men denna
de arbetslösas teater har sett sin mission i än vidare sammanhang. Den
har förstått att det inte bara gällde att hålla kvar livet på en svältande
konstnärskår utan också att återskänka teatern åt folket. Det gällde att
uppfostra en teaterpublik och att skapa ett brett folkligt forum för en
ny tids dramatiska konstform. Därför har amatörteatern och skolteatern
inlemmats i samma riksteaters organisation.
Men naturligtvis måste ett dylikt företag komma att svära mot den
trossats, som man alltid hyllat i detta individualistiska land, att konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
