Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Individualismen blir social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISMEN BLIR SOCIAL 185
bildning. 4,9 procent är obestämda och 10,3 procent tänker på materiell
egendom.
”Denna tabell”, säger Roper, ”fullständigar bilden av den vanliga
amerikanen som människa. Han är en individualist med en medelklassares
moderation, förtroende för sig själv och sin framtid. Han har en vilja
till och en förhoppning om ekonomiska förbättringar av sitt eget läge,
men den är inte på något sätt extravagant. Han har lidelse för
’educa-tion’ och en het önskan att lämna i arv till kommande släkten
immateriella värden, mer än ekonomiska som han emellertid också önskar
och hoppas att för egen del kunna förvärva. Det är i sin helhet en bild
av nationen som borde ha tillfredssällt Thomas Jefferson.” Han
sammanfattar resultaten på följande sätt: ”Dessa självporträtt av de olika
grupperna och klasserna förråder en slående familj elikhet, varom
befolkningen själv kanske inte är medveten, en likhet som sannolikt är närmare
än mellan motsvarande socialgrupper i något annat stort land i världen.
De mest genomgående amerikanska dragen är dessa: ett förkastande av
själva idéen att folket rymmer klasser, proletära eller plutokratiska; en
optimistisk tillit att för individen själv det närvarande tillståndet är
bättre än det förgångna men att framtiden kommer att bli än bättre;
och, trots en stark tro på materiell förkovran, en högre uppskattning
av de icke materiella värdena såsom ett arv till eftervärlden. Detta är
bilden av den vanliga amerikanen som han ser sig själv. Och det är
dock hans röst som i sista hand bestämmer vad amerikanism innebär.”
Dr. Roper är tillräckligt mycket av en vanlig amerikan själv för att
tycka om porträttet. ”Men”, säger Roper, ”olyckligtvis är detta bilden
av en Achilles i stället för en Whig.” Det finns en sårbar häl. I den
tolfte och sista frågan spörjer han: ”Menar ni att i Amerika vem som
helst skall ha tillåtelse att när som helst säga ut vad han vill i fråga om
vad som helst, eller menar ni att det finns tidpunkter när det fria ordet
måste inskränkas eller i alla fall vissa ämnen förbjudas eller vissa
personer hindras från att yttra sig?” — Till sin förtvivlan finner Roper
att en stark minoritet (43,9 mot 49,2) av det amerikanska folket icke
uppehåller den fullständiga yttrandefriheten; minoriteten är mindre bland
de fattiga men blir till en liten majoritet bland de rika. Det finns
givetvis särskilda skäl: det är dock krig i världen och Amerika följer
lidelsefullt händelseförloppet; det ser nya ideologier som är konträrt
motsatta de amerikanska idealen slå under sig makten i öster och
väster; det hör hoten om världsrevolution och världsherravälde; det
håller just på att besluta sig att träda in för demokratins försvar i den
gamla världen; tidningarna har varit fulla med skandaler om organiserade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
