Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI
Rättsordningen stabiliseras
När vi utomlands skall nämna något riktigt utmärkande för vårt eget
land och vår egen kultur — och någonting som vi är gränslöst stolta
över som svenskar — brukar vi högt på listan sätta det svenska
samhällets fasta rättsordning.
Frågan är om inte legalismen är vad som mer än något annat
särmärket vår nordiska kultur. Den lyser mot oss i kultisk prägel redan
i de isländska sagorna. I våra vördnadsvärda och världsberömda
landskapslagar har den fått sitt oförgängliga historiska monument. Våra
svenska häradsrätter sammanträder alltjämt till ”ting” — ordet är
bevarat i en innebörd som minner om den primitiva men legalistiska
form av demokrati, som våra hedniska förfäder hade förverkligat redan
innan sina första förbindelser med grekisk-romersk-judisk-kristen kultur.
Vid domarens sida sitter alltjämt allmogens tolvmannanämnd som
stammar rakt från ett folkligt fäste i rättskipningen och i själva bevisreglerna
sådana dessa redan i hedenhös tagit form, samma institution varifrån
väl även den anglosaxiska juryn är en relativt sentida förgrening.
Sannolikt har därefter ingen mer utvecklad kultur sedan romarnas
dagar genom tiderna visat en större lidelse att fastlägga och formbinda
rättstillståndet de enskilda emellan. Och långt innan vårt folk hade ett
sådant statsskick som rimligen kan karakteriseras såsom demokratiskt i
modern mening hade vi dock ett fastlagt statsskick, vilket är det viktiga.
Hur detta statsskick och särskilt maktfördelningen därinom än växlade
under seklernas lopp genomlöpes hela vår politiska historia av en strävan
att rättsligt bestämma de olika medborgargruppernas privilegier och
förpliktelser och undandra dem ensidiga och godtyckliga maktbud.
Stats-styrelsen var i viss utsträckning konstitutionell i meningen bunden av
rättsregler även under de perioder som vi kallar enväldets.
Vår byråkrati fick sin grundstruktur århundraden tillbaka. Den har
visat sig mäktig att anpassa sig till mycket skilda politiska
maktförhållanden och samhälleliga arbetsuppgifter utan att förlora en hög grad av
självständighet och rättsreglerat oberoende. Våra riksdagsmän talar ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
