Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
besynnerligt språk, som emellertid både till tanke och form är en
sam-mangjutning av bondejuristeri och kanslijuridik i individuellt skiftande
dosering.
Vår bondebefolkning själv lägger alltjämt i dagen en formalistisk
inställning, när den köper och säljer, anställer och avskedar, gifter sig och
ärver, som nästan förbryllar de riktiga juristerna. I bondebefolkningen
ges t. ex. bevisreglerna ofta alltjämt en nästan magisk betydelse. Det
verkar ibland som om ett förhållande icke finge sin moraliska fakticitet,
förrän det bestyrkts av två vittnen eller eljest med laga bevis.
Bondebefolkningen i Sverige kommer aldrig frivilligt att avstå till ett
advokatmonopol privilegiet att föra egen och andras talan inför rätta.
När vår sentida industriarbetarbefolkning genomförde sina moderna
ekonomiska försvarsorganisationer, var det den kulturärvda
bondejuris-tiska inställningen som från början gav kraft och längre fram stadga åt
dessa organisationer. Vi syftar både på konsumentkooperationen och
fackföreningsrörelsen. Den egenartade utveckling av socialpolitiken som
under de senaste två generationerna och särskilt den sista tvingats fram
i vårt land, har rests på grundvalen av samma legalistiska kulturarv.
I ingen annan del av världen har man sökt så forma socialpolitiken i
fastlagda rättigheter och skyldigheter som här. Ur effektivitetssynpunkter
skulle det förvisso ofta ha varit ändamålsenligt med en bredare marginal
av frihet för förvaltningsdiskrimination; den kritiken har mången gång
framställts av utländska experter. Vi har endast kunnat svara att för
svenskt betraktelsesätt ligger det ett så ovanligt högt egenvärde i
tvingande allmängiltiga regler som omöjliggör godtycke. Ingenstädes har man
heller trott sig kunna och böra lämna en så stor del av socialvårdens
förvaltning i händerna på lokala folkvalda nämnder som här. Hela vårt
samhällsliv och strukturen av allas våra privata inbördes förhållanden är
präglat av denna legalism, som varit folkets kultur redan innan det fanns
yrkesutbildade jurister. Allt detta är självklart men framstår inte tydligt
annat än vid jämförelse med andra kulturer. I en bemärkelse är detta det
ursprungligaste och väsentligaste i all demokrati: lojalitet mot
själv-beslutade regler.
I en sådan juristisk kultur framstår själva godtycket såsom
förhatligt. För vår del har vi alltid härlett det svenska folkets immunitet
gentemot nazism och bolschevism ur denna rot. Vi vandrade kring bland
Värmlands och Västkustens bönder och fiskare sommaren 1934, just
när Hitler och hans klick dödade Rohm och hundratals andra inom en
konkurrerande nazistklick. Det var egenartat att iaktta hur reaktionen
var direkt riktad mot själva godtyckligheten i förfarandet: man tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
