Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
kraftigt att förmänskliga juridiken. Under de stabila
samhällsförhållanden som råder inom större delen av Amerika vedervågas ej heller
rättssäkerheten av jurysystemet. Men på kulturkonflikternas
gränsområden förhåller det sig annorlunda. Jurysystemet blir där ett medel
varigenom en lokal ideologi ställer sig emot den nationella.
Saken är naturligtvis av särskild vikt i det sydstatsproblem, som tidigare
berörts. Lynchningarnas antal har minskats oerhört, från mellan 100
och 200 årligen före sekelskiftet och 20—50 på 1920-talet ned till
9 år 1936 och 8 år 1937. Detta är resultatet av långsam uppfostran
och aktiv propaganda, den sista märkligt nog mest och effektivast från
kvinnorna, som äntligen rest upp sig mot det slaget av manligt skydd.
Men inträffar ett fall av lynchjustice i Södern är det fortfarande nästan
omöjligt att få de skyldiga fällda av en jury, som ju alltid har någon
medlem som är rädd för de sociala konsekvenserna av att en neger
ges rätt.
Det motsvarande —fastän i lägre grad — kan sägas vara en verkan
av att domare, åklagare och polistjänstemän i stor utsträckning är direkt
folkvalda och inte sitter trygga. Även i detta fall visar sig systemets
svaghet just när motstridiga ideologier möts. I Amerika som helhet har
dessa tjänstemän en hög grad av integritet. Men det farliga är att de
saknar den mest i den amerikanska rättskulturens gränsområden där de
ur rättsordningens synpunkt bäst skulle behöva den.
Domare och åklagare rekryteras mest ur advokaternas led, medan den
traditionella karriären hos oss ju är den motsatta. Den amerikanska
metoden behövde inte vara sämre såvida den inte inom vissa områden —
och på nytt sådana där motsatsen skulle vara särskilt önsklig —
missgynnade de offentliga tjänsternas förmåga att dra till sig de dugligaste.
Den ansedde och kompetente juristen föredrar t. ex. i Södern ofta att
stanna i enskild praktik, där han tjänar mera pengar och inte ofrivilligt
bringas i så svåra samvetskonflikter. I hela Amerika har det privata
yrket dessutom en relativ social prestige högre än i den gamla världen.
I viss lägre grad gäller detta även de här diskuterade rena juristyrkena.
Vi spår att Amerika i sin principiella konservatism kommer att
behålla både jurysystemet och systemet att hålla sina rättstjänare
folkvalda. Men rättssystemet kommer likväl att stabiliseras på de vägar vi
tidigare diskuterat. I detta stabilare och rättshomogenare samhälle
kommer då dessa extremt demokratiska institutioner att fungera väl, som
de redan gör inom större delen av Amerika. De är emellertid en tyngd
att bära under själva reformtiden och inom problemområdena. Amerika
gör det aldrig lätt för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
