Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Rättsordningen stabiliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSORDNINGEN STABILISERAS
207
system av enastående effektivitet. Och då education alltid hört till deras
gamla trossatser har de möjligheter att göra även denna ideologiska
förvandling i namn av de ärvda amerikanska idealen. Rättsordningen
kommer då att kraftigt befästas, dels omedelbart genom att brottsligheten
berövas sina profiter, och dels på lång sikt genom uppfostran av hela folket.
Vi har velat dröja så pass utförligt vid denna sida av problemet av två
skäl. I oerhört förstorad skala — beroende på landets storlek och
kultur-heterogenitet och de sociala problemens intensitet — ser vi här en
återspegling av diskussioner som ju även hos oss förekommit och skall
förekomma. Men vidare har det även stämt med bokens ärende att här
understryka, hur själva brottet och korruptionen i Amerika, hur frånstötande
de än avtecknar sig vid blotta anblicken, dock till en väsentlig del har sin
grund inte i omoral utan i moral, tyvärr för sträng moral och ej
tillräckligt förnuftig moral. Moralen är kalvinistisk, inte katolsk och inte
luthersk. Den är naturligtvis ännu mindre de moderna
socialreformatorernas.
Vi vill dessutom ånyo framhålla, att i denna amerikanska
konstellation av för höga läror och för låg levnad ligger mycket litet av det vi
kallar hyckleri. Dessa förhållanden är i sin allmänna struktur så välkända
för oss européer just på grund av amerikanernas våldsamma publicitet.
Publiciteten är i sin tur väsentligen själv ett uttryck för puritanismen,
för dess aldrig kompromissande strid mot vad de gamla amerikanerna
betraktar som synden och det onda.
Oavsett hur den oavgjorda frågan besvaras, huruvida puritanismens
helhetsverkan är att höja eller sänka samhällsmoralen, blir ett resultat
av strängheten att omoralen och särskilt brottsligheten lokaliseras till
vissa sektorer av samhället. Porten görs så trång. Vissa socialgrupper
och samhällsdistrikt blir så särskilt goda i puritansk mening och andra
blir så särskilt onda. Registret blir så brett. Eftersom särskilt
immigrantbarnen drabbas, förlångsammas i viss mån
amerikaniseringspro-cessen. Detta är vad amerikanerna håller på att lära sig. Eftersom de
är ett praktiskt och handlingskraftigt folk vant att företa sig stordåd och
aldrig skyggt att dra de fulla konsekvenserna av nya insikter, spår vi, att
när en gång sociologernas lärdomar spritts ut i befolkningen reformerna
kommer att bli snabba och radikala.
Det finns ett par mera tekniska faktorer i problemet om den
amerikanska rättsordningen som inte bör glömmas, även om de inte hör
till huvudsaken. Jurysystemet i hela straffprocessen är tänkt som en
folklig frihetsgaranti i rättsskipningen och verkar som redan nämnts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
