Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
POLITIKEN RENAS
Européerna har alltid gripits av förvåning inför det särdrag i
amerikansk förvaltning som länge benämnts spoilsystemet. Utan tvivel har
denna tradition, att hela tjänstemannauppsättningen och ej blott toppen
skall förändras om valutslaget går emot den gamla regimen, haft en
verkan att befästa korruptionen. Politikerna får ju därigenom något att
öppet fördela efter partimeriter.
Vill vi förstå detta spoilsystem och framför allt förstå, varför det ej
tidigare väckt mera opposition i Amerika, är det en mängd faktorer som
måste tas med i räkningen. Till en början måste vi minnas att Amerika
intill depressionen var ett manchesterliberalt land, där unionen, staterna
och kommunerna undanhöll sig från praktiskt taget all verksamhet
utanför rättsordningens upprätthållande —• med undantag av en stor uppgift,
skolväsendet, och ett par smärre, främst postverksamheten. De offentliga
uppgifterna var då relativt enkla att bestyra. Det fanns mindre anledning
att förutsätta lång träning hos befattningshavarna som villkor för god
förvaltning av tjänsten.
Men vidare ligger spoilsystemet i linje med den amerikanska
benägenheten att inte vilja ha över sig en administration som man inte valt.
Amerikanerna väljer ju så många fler funktionärer direkt. Att även de
övriga byts om när valvinden svängt, är mycket naturligare för
amerikanerna än för oss. Därtill kommer att amerikanerna ju saknar denna
känsla, som vi svenskar har så särskilt starkt utvecklad, att den som fått en
plats skall ha rätt att sitta på den om han inte missvårdar den.
Amerikanerna är snarast för ombyten. De vill ge nya människor en chans
att göra sin insats.
Men när allt detta är sagt för att förklara den traditionella amerikanska
inställningen bakom spoilsystemet, ligger det dock uppenbart, att med
den nutida utvecklingen av den offentliga verksamheten blir systemet
mer och mer hinderligt för förvaltningens effektivitet. Sedan lång tid
befinner sig därför civil-service-systemet i framväxande inom alla
förvaltningar i Amerika. Även för en rad befattningar, där fasta tjänster
inte är inrättade utan där mer tillfällig utnämning skall ske av
maktägaren, arbetar stora grupper för att få ett meritsystem infört, med öppen
kontroll av vederbörandes sakmeriter. Skulle Willkie ha besegrat
Roosevelt är det sannolikt att den allra största delen av personalen i Washington
inte hade bytts ut som förr.
I synnerhet de lägre och högre posterna inom de mera tekniska
grenarna av förvaltningen ligger redan under detta system, enligt vilket
antagning sker genom särskild examen och befordran sker efter
noggranna befordringsregler och varinom säkerhet i tjänsten garanteras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
