Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITIKEN RENAS
213
Även det federala postverket har nyligen lagts in under detta system.
Det finns de som anser att detta tjänstesystem verkar till lägre effektivitet
än ett friare system. I allmänhet är emellertid meningen den motsatta,
och det är nu blott en tidsfråga när spoilsystemet helt går till historien.
En huvudorsak till den stora svårigheten att tränga undan korruption
och ineffektivitet från amerikansk politik och förvaltning har utan tvivel
varit det egenartade partisystemet. Som redan sagts svarar de båda
partierna — det demokratiska och det republikanska — på intet sätt till
varaktiga intresseskillnader mellan naturligt avgränsade och inbördes
enade socialgrupper. De svarar ej heller till principiella åsiktsskillnader.
Särskilt det sista betyder att politiken inte drar till sig
åsiktsmän-niskorna, vilket naturligtvis är mycket betänkligt. När vidare
medborgaren inte får välja mellan åskådningar har han ingenting annat att
rösta på än personer. Och faran är då, att även det intresset göres i hög
grad bundet i samma mån som partiorganisationerna konsolideras.
Européer har aldrig slutat att förvåna sig över hur litet av ”issue”
det är i ett normalt amerikanskt val. I Sverige uttalas ofta missnöje med
att ”kommunalpolitiken politiseras’”, d. v. s. att principiella politiska
åsiktsskillnader får göra sig gällande i kommunalvalen mer än de aktuella
kommunalfrågorna egentligen berättigar till. I Amerika är situationen
den rakt motsatta. Principiella åsiktsskillnader får praktiskt taget inte
göra sig gällande alls. Partiorganisationerna verkar rentav till att söva
valmanskårens politiska åskådningar. Förvaltningens effektivitet är
nästan det enda man strider om. Båda partierna lovar att förvalta
samhällsmaskineriet mera effektivt och hederligt än det andra partiet, som just
kritiseras för ineffektivitet och korruption. Så ter sig regelbundet bilden
i kommunerna. I förstorad skala är det likadant i staternas och unionens
politik.
Vi skildrar nu förhållandena sådana de stod till och med tjugutalet.
De sista tio åren har rymt väsentliga förändringar som strax skall
diskuteras. Men upp till den stora depressionen existerade det i Amerika
hart när en ”nationell samling” i de principiella frågorna om samhället,
dess utveckling och dess mål. De politiska meningsskiljaktighetema gällde
mest tillfälliga, lokala bekymmer och så framför allt effektiviteten och
hederligheten i förvaltandet av den politik om vars allmänna linjer ingen
oenighet rådde. Och politiken visade sig då svikta just i de hänseenden
som lyfts upp till offentligt intresse: effektiviteten och hederligheten.
För den som inte tänkt igenom problemet ordentligt kan detta te sig
ytterst besynnerligt. Emellertid är saken i själva verket alldeles förklarlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
