Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITIKEN RENAS
229
generation, men icke mellan vita och svarta. Emellertid utgör vita och
negrer åtminstone för den närmaste generationen i stor utsträckning vad
engelsmännen kallar ’non-competing groups’, d. v. s. arbetargrupper, som
blir hänvisade till så olika slags arbeten, att direkt konkurrens blir
mindre betydelsefull.
Vidare går nu en folkvåg från jordbruket till industrin i stället för
tidigare tvärtom. Den ’industriella revolutionen’ har äntligen nått
jordbruket: maskiner och arbetsrationalisering frigör arbetskraft, och en
alltsedan första fredsåren rådande depression i jordbruket — delvis
framkallad av även andra orsaker — ger ytterligare fart åt denna flykt bort
från jorden. Men det är den väsentliga skillnaden mellan denna
invandring till industrin och den gamla transoceana, att nu kommer det
amerikaner, som lätt nog bör kunna inordnas i kollektiva organisationer.
Den tekniska revolutionen och den åtföljande depressionen i
jordbruket är emellertid långt viktigare för arbetarrörelsen i ett helt annat
hänseende. Här stängs en utfartsväg från arbetarklassen, vars betydelse
som känslodämpare jag tidigare berört. Jorden är redan ockuperad, den
kräver ökat rörelsekapital för att kunna odlas ekonomiskt och dessutom
lönar sig överhuvudtaget icke jordbruk. Åt väster ser arbetarmassorna
ingen öppen horisont längre.
Och samtidigt reses även andra gränsmurar kring arbetarklassen.
Som var och en vet betyder storproduktion en besparing icke minst av
förmän och verkmästare. De blir allt färre per hundratal arbetare och
möjligheterna att stiga denna väg minskas följaktligen. Det finns en
mycket intressant utredning just om denna sak i makarna Lynds med
rätta beundrade sociologiska studie ’Middletown’.
Visserligen stiger kanske samtidigt proportionerna av bossar i
tjänstemannaställning i de s. k. manschettyrkena. Men just där blir arbetarens
utsikter med varje dag alltmera kringskurna. Amerika har ju varit de
obegränsade möjligheternas land: ingen gräns för dugligheten;
klasscirkulationen har varit satt i system. Men efter kriget har här en
förändring av skickelsediger verkan ägt rum. De collegeutbildade övertar
med varje dag allt fullständigare platserna inom manschettkategorien.
Högskolorna och universiteten utvidgas med stormsteg, och de erbjuder
också en alltmera differentierad och praktiskt orienterad undervisning.
Om tjugu, trettio år kommer the self-made man att vara en saga blott
eller i alla händelser en social anomali.
Så sluter sig ringen allt hårdare kring en arbetarklass, som tack vare
immigrationens avstannande blir allt homogenare. Vägen till västern och
prärien är stängd, och den är för resten inte lockande längre.
Hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
