Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Politiken renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
POLITIKEN RENAS
skolorna har vidlyftiga kurser i arbetsledning, och hela saken har
dessutom blivit så tillkrånglad tack vare ’company unionism’,
välfärdssystemet, de tayloristiska ingenjörernas påhittighet och icke minst hela
arbetar-vårdens nära förknippning med bolagens reklam- och prestigeavdelning.
Den intelligente arbetaren med inflytande över kamraterna kommer icke
längre att kunna tas i anspråk, hur önskvärt det än vore att köpa honom
ut från arbetarlägret. Förmansplatserna dras in och de leder i alla
händelser icke längre; alla manschettplatser är ockuperade. Till och med
i de politiska maskinerna vinner college-männen terräng. Man är vad
man är och därmed basta. Dithän pekar i alla händelser tendensen.
Och den gamla sägnen om de obegränsade uppkomstmöjlighetema
blir så allt svårare att riktigt tro på för arbetarna. Den växande
generationen har dessutom, med alla sina fel för övrigt, där liksom här en
betydligt mera verklighetsbetonad livssyn, den är inte road av att vårda
ärvda, numera bedrägliga illusioner.
Men känner sig arbetarklassen på detta sätt stängas inne, då stiger
missnöjet. Den får dessutom behålla fler av sina ledartalanger.
Situationen kan bli betydligt mer kritisk än den någonsin varit i västra
Europa. Ty märk väl: arbetarrörelsens själva genombrott skulle här äga
rum inom ett högt utvecklat kapitalistiskt system, där traditionsresterna
endast är rudimentära, medan i Europa arbetarrörelsen mera växte fram
jämsides med kapitalismens utveckling; genombrottet skulle ske i en tid
och i ett land, där kommunikationerna — bil, press, radio — och alltså
även de tekniska möjligheterna för samlad, effektiv aktion är utvecklade
i en grad, varom våra pionjärer härhemma icke kunde drömma.
Eftersom det bleve fråga om ett genombrott, kan nämligen en omedelbar
jämförelse med den västeuropeiska socialismen nu — t. ex. i England,
Tyskland eller Sverige — icke göras, ty i våra trakter har ju
arbetarklassen sedan länge funnit en utlösning i en delvis framgångsrik och
redan halvt byråkratiserad, gemensam politisk aktivitet.
Kom inte här och tala om den amerikanska arbetarens höga
levnadsstandard såsom ett skydd för den produktionsordning, vilken skänkt
honom den. Det är klen psykologi. Först och främst därför att det i
första hand alls inte är en fråga om pengar utan om innestängda,
expansiva makt-, självhävdelse- och handlingskomplex, som vanligt naturligtvis
inklädda i rätts- och förnuftighetsidéer. Men vidare därför, att när
människor överhuvudtaget lägger värdesynpunkter på inkomsters och
levnadsstandards höjd, är det i förhållande till deras relativa och icke deras
absoluta höjd de reagera. Redan Aristoteles hade upptäckt, att de mänskliga
behoven är oändliga men medlen att tillfredsställa dem ständigt
begrän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
