Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Isolationismens bankrutt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
Isolationismens bankrutt
”Två krig och mellan dem en världsdepression plus alla revolutioner
och småkrig, det är för mycket att utstå för en generation”, sade en
gammal trött amerikansk general från förra kriget — Pershings
förbindelseofficer — till den ena av författarna, när hon råkade honom
i Washington strax före krigsutbrottet 1939. Han tänkte på européerna
och inte på amerikanerna. Amerikanerna var inte med vidare allvarligt
i det förra kriget heller. Fastän de kanske avgjorde kriget, tog det inte
ut mycket av vare sig deras materiella resurser eller deras befolkning.
”Europa kommer att bli utarmat. Finanssystemen kommer att brista.
Människorna och deras institutioner kommer att bli avhumaniserade. Hur
skall människokaraktärerna se ut efter år av tryck, nöd, skräck,
opportunism och barbari? Det påstås att olyckorna luttrar och förädlar. Jag
är en gammal soldat. Jag vet att med kriget följer bara moraliskt elände
och andlig upplösning — under kriget och länge, länge efteråt. Ingenting
annat, ma’am! Det är framgång och lugna förhållanden som kan göra
människorna lyckligare och bättre. Den andliga grunden för Europas
kultur undergrävs nu kanske fullständigt. Fattigt, kaotiskt och utan
ideal blir folket uppifrån och ner. — Hur skall vi i Amerika kunna
isolera oss från den bottenlösa kulturtragedin i Europa? Och även om
vi ginge med, hur skulle vi någonsin kunna reda upp det europeiska
eländet?”
Isolationismen i Amerika var ett försök att stadfästa en
neutralitetspolitik gentemot det europeiska kriget. Denna politik grundades
uteslutande på nationella välfärds- och klokhetsgrunder. Men alla nationens
ideal — politiska, moraliska, rättsliga och religiösa — har sin givna
syftning inte på staten utan dels på den enskilda människan, dels på hela
mänskligheten. Amerikanen är stolt att kalla dem ”American ideals” och
att avgränsa dem från ”alien -isms”, men han är även djupt medveten
om att de i grunden helt enkelt är mänskliga. I dem finns inget
undantag för européerna och deras inbördes förhållanden. När Roosevelt vid
krigets utbrott utsade, att någon hjärtats neutralitet kunde det inte bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
