Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM
kriget men i synnerhet under senare år att göra allmänheten fostrad och
utbildad till att kritiskt bedöma det nyhetsmaterial som dagligen
strömmar över den. Syftet är att göra den allmänna opinionen ”propaganda
safe” — immun mot propaganda. Den har som sagt hittills haft sin
huvudsakliga inriktning till det utrikespolitiska området. Den har
emellertid en allmännare och större uppgift att allmänt göra demokratin
upplyst, fastän den inte hunnit så långt utom på det område där behovet
befanns trängande.
Där har emellertid resultaten varit mycket betydelsefulla.
Vetenskapliga institut vid en del universitet och likaså folkbildningsorganisationer
arbetar på uppgiften. I mellanskolorna får eleverna träna sig i
tidningsläsning. Den viktigaste insatsen göres emellertid av nyhetsförmedlarna
själva, radion och tidningarna. Särskilt sedan krigets början har denna
verksamhet intensifierats. Saken är av så stort dagsaktuellt intresse för
Sverige att några ytterligare påpekanden må finna plats. De bygger på
rikliga iakttagelser upp till maj 1940. Därefter har de amerikanska
tidningar som nått oss blivit mer enstaka.
Radion där är ju inte ett statskontrollerat monopolföretag som hos
oss utan en hel mängd fria, konkurrerande — och samarbetande —
stora privatföretag. De får sina inkomster, inte genom beskattning av
lyssnarna, utan genom att sälja annonstid. För att få folk att lyssna är
varje radiobolag angeläget att bjuda publiken ett så bra program som
möjligt. Såsom privatföretag är de naturligtvis mycket mer påpassade av
offentlig kritik än vårt statssanktionerade monopolbolag. Tillvaron av
flera konkurrerande företag gör det dessutom möjligt för lyssnarna att
dagligen företa en inbördes jämförelse och värdesättning, medan hos oss
den vanliga radiolyssnaren ingen uppfattning har om några andra
radioprogram än de som bjuds av Radiotjänst. Den allmänna opinionen, de
offentliga myndigheterna och radiobolagen själva vägleds i sin kritik
genom vetenskapliga undersökningar över radioprogrammen, som
genomförs av rikt utrustade och differentierade socialvetenskapliga institutioner
vid universiteten.
Under dessa förhållanden har radiobolagen drivits att uppställa
professionella standards, som även i vissa rent tekniska hänseenden är långt
strängare än hos oss. Vad särskilt gäller nyhetsförmedlingen har alla
bolagen helhjärtat gjort till sina de syftemål som här diskuteras. Det är
ett första rangens intresse för vart och ett av dem att kunna lämna
nyheterna på ett så intressant sätt som möjligt men samtidigt i sådan
form att objektivitetens krav är i högsta grad uppfyllda. Och det finns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>