Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM 307
inget utländskt tryck som kan göra sig gällande varken över bolagen eller
över unionsmyndigheterna.
Nära nog varje timme kan amerikanen höra färska nyheter från
Europa. Om dessa nyheter utgöres av telegram från de officiella eller
halvofficiella nyhetsbyråerna i den olyckliga världsdelen, varnas
lyssnarna genom att källan anges först och inte som hos oss vanligen sist.
Så mycket som möjligt söker man emellertid hålla sig till meddelanden
från amerikanska nyhetsexperter, som från ort och ställe kan kontrollera
nyhetsmaterialet. Men vidare håller sig radiobolagen med egna reporters
i de olika oroscentra, vilka över kortvåg talar direkt till lyssnarna och
därvid kritiskt kommenterar nyhetsmaterialet var och en på sitt håll.
Man märker granneligen hur dessa — när de arbetar under den
europeiska censurens tryck — dock i ordvalet och t. o. m. genom
röstskiftningar lyckas ge läsarna varningssignaler även när de är hindrade av
censuren från att direkt uttala dem. Det viktiga är emellertid, att
radiobolagen icke nöjer sig med dessa nakna nyheter utan har anställda
experter av olika slag som i detalj löpande kritiserar och analyserar det
inflytande nyhetsmaterialet för den lyssnande allmänheten. Det är genom
dessa analyser radiolyssnaren skolas till kritik.
Alltsedan krigsutbrottet —- och i några fall även dessförinnan —
brukar amerikanska tidningar i fetstil sätta in ett litet välbehövligt
varningsstycke överallt på nyhetssidorna: ”Kom ihåg att alla nyheter
från Europa är censurerade.” Pressen har också, liksom radion, alltmer
övergått till att egentligen bara lita på de amerikanska nyhetsexperterna,
vilkas antal därför kraftigt utökats. Telegrammen från de europeiska
nyhetsbyråerna trycks visserligen också, fastän ofta på mindre
framträdande plats.
Det är särskilt vid utrikesnyheternas presentation, som den redan
omnämnda metoden att i förstycken eller inom parenteser i eller efter själva
telegrammen sådana de återges lämna objektiva upplysningar till ledning
för läsarens kritik, kommer till framgångsrikt utnyttjande. Ett oerhört
arbete läggs också ner på att göra rubrikerna objektiva och ändock
intresseväckande. Det viktigaste är emellertid att tidningarna anställer experter
— politiska, militära, ekonomiska, psykologiska o. s. v. — som löpande
kritiserar och analyserar hela det väldiga nyhetsmaterialet. Dylika
analyser är signerade och trycks naturligtvis inte på ledarplats; ledarna
bevaras för tidningarnas eget politiska ställningstagande.
Nyhetsanalyserna i pressen, liksom i radion, hålls i strängaste saklig, ibland nästan
cynisk ton. Det är icke i nyhetsmaterialets presentation eller analys som
tidningens färg skall ges. Genom syndikatsystemet — då många tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
