Note: Alva Myrdal died in 1986, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Randanteckningar till pressens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 RANDANTECKNINGAR TILL PRESSENS PROBLEM
lära sig, hur Amerika är, som dock också är ett land med anglosaxisk
kultur, nära tre gånger så folkrikt som England, och där t. o. m.
överklassen reder sig bra utan hembiträden. — Det skulle säkert vara lönande
att göra en liten utredning om den omedvetna klasspropaganda och
överhuvudtaget om den ensidiga uppfattning om de olika länderna, som
lärs ut i samband med skolornas språkundervisning.
Säkert är att Amerika är bortglömt. Vore det inte för Mark Twain,
indianböckerna, folkbiblioteken och filmen — alltså det som ungdomen
skaffar sig kunskap ur utan skolans direkta sanktion — skulle landet
och kulturen kunna vara bra okända. Det akademiska studiet är helt
bortvänt från amerikansk kultur och amerikanska samhällsförhållanden.
I kursplanen för engelska studier vid Uppsala universitet, omfattande
18 sidor studieanvisningar, tycks Amerika inte existera. Ingen amerikansk
författare nämns, trots att nivån inte är mer klassisk än att Arnold
Bennett medräknas bland de ”nutidsförfattare av erkänt hög rang”, från
vilka man kan välja. En enda bok tycks ha amerikanskt ursprung: en
medelengelsk ljudlära. Realkunskap om anglosaxisk kultur skall hämtas
från ett antal skildringar av nationella (engelska) institutioner och t. o. m.
engelsk skolhistoria. Endast i en bok, The England and America Reader
— vilken man ej behöver välja — uppmärksammas alls den stora
broderkulturen. Även vid Stockholms Högskola kan man tydligen bli licentiat i
engelska utan att behöva snudda vid någon amerikakunskap. Detta är
inte bara en underlig kulturpolitik. Det måste för en filolog och särskilt
en anglicist också vara en underlig självförsakelse att inte i Menekens
The American Language följa hur ett levande språk verkligen lever.
Denna vår klagan är alltså mycket allmännare än att gälla just
journalistutbildningen. I fråga om denna kan det faktiskt inte begäras något
annat än mer av individuellt kunskapsintresse hos de enskilda
pressmännen. Dessutom är det en angelägenhet, att Sverige-Amerika Stiftelsen
ger stipendier åt så många dugliga unga journalister som möjligt. Även
om det betyder en viss inskränkning av möjligheterna för andra
yrkesfolk, tror vi att i denna tid journalisterna bör ges företräde till Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
